Ni som följt min blogg vet att jag redan tidigare spytt galla över kvällstidningsjournalisterna. Om tidningens ansvar, etik och moral. Nu har det hänt igen! (antagligen händer det varje dag) Bara för att sälja lösnummer.

Magdalena Graaf drabbades häromdagen av en hjärnblödning och opererades akut. Läs gärna hennes syster Hannas blogg där hon idag berättar om den hänsynslösa behandlingen Magdalena själv och hennes kära och nära utsatts för av just kvällstidningarna. Dom har tom låtsas att dom fått en intervju och citerat Magdalena själv utan att överhuvudtaget pratat med henne.

Jag blir äcklad. Det blir jag.
Visst, dom är kända. Kända människor och media behöver varandra. Så är det. Jag fattar också att det är tidningens jobb att ge allmänheten information.

Men kan man inte visa någon form av respekt?

Insåg att jag absolut är på bättringsvägen när jag idag började fundera på vad "Färsk Blåbärs Soppa" innebär i praktiken.
Varför skriver man på en vara att den är färsk? Jag vet att det finns någon sort där man rör ut pulver i vatten. Vad kallas det? Ofärsk? Jag bara undrar.

Nu har lågkonjekturen slagit till även på SN.
Jag hörde till dom som inte fick tidningen förens framåt förmiddagen i lördags. Det berodde på tekniska problem.
Men visst var SN ovanligt tunn idag?
Finns det inget att skriva om längre?

En i och för sig ganska vanlig lördag då jag tittat på innebandy hela dagen.
Amandas F95 vann med 9-0. (18-0 i målskillnad i de sista två matcherna är skapligt bra)
P94 förlorade tyvärr. Tumult utbröt nästan då en från bortalaget hade med sig en av de värsta föräldrarna som jag träffat på. Han skrek oavbrutet och jag började till sist funder på om han var full eller bara vanligt dum i huvudet. Tyvärr tror jag han var bara dum i huvudet. I annat fall hade han förhoppningsvis kunnat vara trevlig nykter. Men inte änns det!
Bedrövligt!

P93 vann med 9-2. Riktigt kul att det lossnar för Lasses killar.
Åkte hem vid tolv och tankade med pannkakor. Sen ner till Ramdalen för att se H3. Matchen slutade 3-3. Tycker de två nyaste junior killarna var roligast att se. Dom gjorde verkligen inte bort sig!

Sen H1 i Nyköping. En bit in i andra perioden gjorde Onyx 2-1 och 3-1 och då kändes det som att NU, nu är det som det var tidigare. Nu lossnar det och dom kan vinna med många mål. Men nejdå. Skoghall reducerade två gånger och efter full tid så stod det 3-3. Skoghall gjorde till sist 3-4.

Det vill sig inte. Det är trögt för så många och det är nått som saknas. Det ser inte ut som om dom tycker det är kul längre. Varken på planen eller på bänken. Ägnade mig en stund åt att iakta bänken där avbytarna satt. Tre killar som såg ut som om dom höll på att somna av tristess. Ett tag fick två av dom tom. luta hakan i handen för att orka hålla huvudet uppe. Engagemang, pepping och delaktighet verkade inte finnas där iallafall. Jag som todde att även om man inte spelade så var man en del i laget. Är väl naiv! Nu får Ni allt rycka upp Er killar! Vi är ju många som vill se och njuta av vad Ni kan och jag vet att Ni kan så mycket mer och så mycket bättre.

Efter matchen tog nästa uppgift vid. Fyra timmars jobb på Prendo där vi förberedde inför lördagens "Fyndis-marknad" på Rosvalla. Det var trevligt och jag har skrattat en del. Det finns rätt många galna människor i vår förening. Men när jag kom hem nu vid tio var jag trött, hungrig och riktigt svettig. Men nu så har jag diskat, lagat mat och duschat.
Nu är det bara en massa sömn som saknas....och den ska jag se till att få nu.
Hörs imorgon !

Eftersom jag inte har nått att göra varken idag, ikväll eller imorgon så tog jag just på mig en liten uppgift. Det är ju så tråkigt att inte ha nått att pyssla med. Fniss!

Nej, jag tycker inte det är besvärligt, inte jobbigt eller trist. Jag gillar vår klubb och både jag och mina döttrar får så oerhört mycket tillbaka tackvare innebandyn och Onyx. Har jobbat så oerhört mycket mer tidigare säsonger men tagit det lugnare i år. Behövde det. Men jag betalar gärna tillbaka lite genom att göra små arbetsinsatser då och då. Önskar väl egentligen bara att fler kunde tänka till lite på vad idrotten och för vår del, just Onyx betyder.

Ni har väl sett reklamen där vi får följa den lilla materialaren som åker till ishallen och lägger i en maskin tvätt innan han åker till jobbet för att efter jobbet åka och slipa skridskor och linda klubbor? Hoppas spelarna fattar vad en sådan person betyder och vad det skulle betyda om sådana människor inte fanns.

Ikväll ska vi iallafall stå på Kvantum och dela ut "Gå två betala för en"- biljetter till H1's match imorgon.
Kommer ändå hinna käka fredagsmiddagen och glo för mycket på tv och imorgon börjar första matchen kvart i nio då Rumpan ska stå i mål för F95. Sen rullar det vidare....Tror P93 spelar hemma igen och sen är det H3 i Ramdalen och sen H1 klockan tre i sporthallen. Härligt!! Som sagt, idrotten roar!

Hade tänkt skriva ett lite lagomtrevligt sista inlägg för dagen men känner mig inte så trevlig. Råkade läsa på några bloggar och kände att jag blev arg, upprörd och ledsen. Allt på en gång!
Vissa personer skulle man vilja förklara ett och annat för. Men det gäller att välja sina strider och att vinna debatter i gästböcker och kommentars-fält är helt omöjligt så det är bara att tiga.

Imorgon ska Hanna försöka gå till skolan igen. Förhoppningsvis vänder det nu och hon blir pigg och kry igen. Kan vara bra för mig om hon går. När hon är hemma och är sjuk ramlar jag in i samma slöa, dåsiga rytm. Idag när jag tänkte sätta igång och göra lite nytta kliver hon ur sängen och sätter på "Sex and the city". Ja då kröp ju jag också upp i soffan med täcket och gjorde inte ett dyft på ett par timmar. Men filmen var bra och sakerna finns väl kvar?! Jodå, strykhögen ligger där den ligger. Helt orörd!

Amanda flyttade till sin pappa ikväll. Trodde jag vant mig men jag saknar henne redan. Tomt!
Skönt att Hanna stannar ett par dagar till.

Nu ska jag lägga kinden mot kudden och sova sju kvart i timmen!

Läste nyss om den för mig  nya stjärnan i handbollslandslaget Dalibor Doder. ( ny fast han spelat 79 landskamper, fy på mig) Ett stycke som gjorde att jag var tvungen att stega in till äldsta dottern, spänna ögonen i henne och säga:
-Du vet vad jag förväntar mig av dig idag va?
Hon tittar förskräckt upp på mig med en orolig och anings matt blick. Jag ser att hjärnan går på högvarv och att hon försöker komma på vad hon borde komma ihåg att göra idag. Jag ser att det är tomt!
-Jo men lyssna här säger jag och läser högt ur SN.




-Doder låg i sängen i hela söndagen med ont i magen. Dagen efter går han ut på planen och spelar magisk handboll och gjorde elva mål. Bara så Du vet Hanna. Det är ingen ide att tro att man får ta det lugnt bara för att man har varit sjuk en dag!!

Hanna hade bestämt sig för att gå trots sitt illamående. Lovade att hämta om det blev värre. Helt plötsligt låg hon som en mäla över toan. Skolan är nu avbokad även för henne och jag känner mig som en skurk som trodde hon skulle fixa dagen. För övrigt kan jag säga att Tessin borde tala in ett nytt meddelande på sitt sjukanmälnings- nummer. Du Anette måste ju ha hört någon gång!?

Nu gäller det att man står på benen själv idag för nu är jag inte bara mamma utan sjuksköterska också. Räcker inte mina undersköterskekunskaper får jag kontakta Ekman & Räkan som pluggar så ögonen blöder för att nå sin examen.

Krya på Er hörrni....

Än lever vår deal. Amanda somnade som en stock, vilket kanske kan förklaras med att hon inte var riktigt pigg efter gårdagens strålande insats i innebandymålet. I allafall har jag som en god mor serverat frukost på sängen. Det var nog till belåtenhet men ganska snart framgick att hon inte mår bra.
-Har svettats och frusit hela natten. Kli i halsen och ont i näsan.
Ont i näsan? Så nu har jag ringt och sjukskrivit den lilla människan så hon får vara hemma idag och bli frisk. Kan redan höra Hannas avundsjuka suck.
-Jag vill väl också vara hemma och vara sjuk.
Men si den tänker jag inte gå på. Nån ordning får det vara.

Har läst SN på mitt sätt. (ni vet, skummat sporten) Hunnit fatta att stans hockeylag fortfarande går dåligt. Det var nog det ända jag missat i sportväg från gårdagen och det beror nog bara på att det inte är några tv-sändningar från Rosvalla.
Allt som gick på tv igår har jag registrerat. Tyvärr så undrar jag återigen vilka som jobbar på SN's sportavdelning? Antingen är de verkligen så dåliga som journalister som man kan tro eller så saknas de riktiga intresset/kunskapen för den sport de ska skriva om. Tänk om man skulle kunna få jobb att styra upp den där redationen en aning.

1. Ringer dom till en tränare för att inhämta information om en viss match kan dom väl ställa så intelligenta frågor så dom får nått vettigt att skriva om. Det är så sorgerligt att veta att dom ringer och ändå inte kan få till nått mer än det jag skulle kunnat ha skrivit utan att ha ringt. Allt för ofta när dom skriver om D2 är det under all kritik. Men vi kanske ska vara glada att dom skriver nått överhuvudtaget.
2. Var lite påläst alternativt hoppa över de där värsta floskerna.
Ska ge Er ett exempel. I den del av reportaget om Onyx h1's förlust mot TT igår har man pratat med Mange Olsson.
Stycket inleds med följande rader: "Alla sviter måste ha ett slut. Så också för Onyxtränaren Magnus Olsson. Gårdagens förlust var hans första som Onyxcoach sadan han tog över efter Johan Wiggur". Slut citat!
En svit??? Mange har coachat i tre matcher. En vinst efter ordinarie tid, en vinst i sudden i fredags och sen förlusten igår.
En svit måste väl ändå vara mer än en vinst (okej två då om man är snäll) för att kunna vara en svit?

Detta är nu ingen kritik mot de nya ledarna i Onyx H1 lag utan jag ifrågasätter endast SN's sportjournalister. Om jag är bitter för att jag inte får skriva i tidningen? Närå, inte alls.....

Under tiden jag försökt skriva ihop det här inlägget har jag även serverat frukost till äldsta dottern. Hon mår illa. Gjorde hon igår också så jag tror inte det är nån slags "jag-vill-vara-hemma-från skolan- grej. Fattar inte. När mina barn vara små eller yngre var dom aldrig sjuka. Nu är det förkylningar och konstigheter rätt så ofta. Är det så att dom tränar utan att vara helt friska och därför inte blir helt friska mellan varven? Svårt det där.

Ska kolla på dokumentären om Höjdhoppar Holm ikväll. Har kollat på en massa skidor idag. Älskar när det håller på så där hela dan och man behöver bara sitta och bli serverad. Anja Pärson vann sin 40:e världscups seger idag. Jag som nästan trott att hon lagt ner. Sen var det skidskytte. Häftig sport. I ena sekunden ska man ge allt fysiskt på skidor för att i nästa stund vara tok koncentrerad på att skjuta med en puls som fortfarande dånar i kroppen. Christer Ulfbåge hade Magdalena Forsberg som bisittare. Tycker oftast det är kul och att det blir bra när någon som själv varit utövare av sporten kommenterar. Roligast var när Magdalena jublade över en av svenskornas skytte.
-Åh, jag blir sååå imponerad, säger Magda.
Kul med en sådan ödmjukhet från en som varit helt outstanding i sin gren och som vi andra imponerats av i många år.

Fick nyss en gott sms från DC som berättar om vinst med 11- 2 till de våra. Härligt!
Känns bra. Nu håller jag tummarna för Rumpan och vidare för H1.

Carro ringde från jobbet och behövde hjälp.
Kände att det bara inte går att få till ett arbetspass idag med tvätt i maskinerna, handling, telefonsamtal som MÅSTE ringas idag (har redan skjutit upp det så länge) samt några MÅSTE besök på stan. Sa nej! Ångrar mig redan.Får alltid dåligt samvete när jag inte tar de få jobbpass som erbjuds. Känner mig lat och tråkig. Inget bra för själen. Det tär att inte ha ett jobb. Det tär inte bara på ekonomin, utan på allt. Jag brukar försöka att inte klaga. (åtminstone inte här på bloggen) Men just nu måste jag få spy lite.

Det jobbigaste är nog detta med planeringen. Att försöka planera för vardagen så att den känns meningsfull samtidigt som man alltid ska vara på "G" och boka om/av allt man tänkt göra om man behöver hoppa in i arbetslivet. Likaså är det med den långsiktiga planeringen. Hoppas mycket på en fjällen resa i mars men egentligen har jag ingen aning om jag kan åka eftersom arbetsförmedlingen eller a-kassan kanske tycker att jag ska vara tillgänglig då. Likaså är det med sommarsemester. Jag kan inte boka nått för om jag får jobb så är det det som gäller. Självklart.

Ta nu inte detta som om att jag inte vill jobba. Skulle ge vad som helst för ett fast jobb men denna ovisshet kan ibland, inte ofta, men ibland, driva mig till vansinne. Jag vill ju veta.

Eventuellt blir det jobb i helgen vilket i och för sig gör att jag får boka av lite saker men det är okej om jag vet om det innan.

Förbannade samvete!

Så där ja. Nu är man på banan igen.
Kaffet är bryggt, tvättmaskinerna laddade och ikväll kommer tjejerna hit. Lägenheten kommer fyllas av skratt, musik, laddare, hårspännen, hårsnoddar, träningskläder och en väldans massa ljud. På gott och ont. De där msn- och sms signalerna hör till det onda. Jag är antagligen en av de mest ljudkänsliga personerna i världen. Dessa ping-pong-blang-plums-ding-dong lätena gör mig trött. För mig är det ett stressande ljus som skapar oharmoni. Tack och lov finns det oftast av och på knapp! Av och på knapp finns sällan på tjejerna. Det hör absolut till det goda. Deras skratt är det mest hälsosamma som finns, att lyssna till.

Kontrasterna, mot när jag bor själv, är stora. Helt plötsligt blir det stökigt, rörigt, hemtrevligt och helt underbart. Ikväll blir det fullt runt köksbordet då antagligen Janne, Andreas plus en extra pojkvän (Amandas) dyker upp. Då trvis jag.
Fullt hus!

Ner i källaren....Maskinerna som tömmas och fyllas!
Ses sen...

Börjar dagen med ett citat.

"Mycket få människor lever idag - de flesta gör förberedelser för att leva imorgon."
Jonathan Swift

Tänkvärt eller hur?
Hur ofta gör man inte saker inför något, i strävan mot något annat? Hur kommer det sig att vi har så lätt att drömma om saker som ska komma. Måla upp bilder om hur det kommer att bli, istället för att leva nu och här? Är det så att drömmen är mer fantastisk än verkligheten? Att vi finner mer tillfredsställeelse i att se fram emot något än att leva mitt i det, nu idag?

Jag vet. Gammal skåpmat men ändå lite värt att tänka på.

Sen undrar jag när Liza Marklund ska "tala ut" och i vilken kvällstidning det blir. Jag undrar också hur mycket hon kommer att ta i betalt då hon ska berätta hur saker och ting ligger till med allt kring boken "Gömda". (det kommer jag nog aldrig få veta) Jag har bara läst en bit i boken som nu är så omdebatterad. Jag är klen när det gäller den typ av berättelser då människor far illa. Speciellt då det gäller barn och djur.

-Det här ska du inte se mamma, kan mina barn säga och dom har verkligen rätt. Det är inte så att jag blundar för verkligheten utan snarare så att jag inte står ut med att se vidrigheter jag redan vet finns. Jag har svårt att släppa det sen och ältar det i förbannelse. Det blev likadant med Onskan, Jan Guillous bok. Jag läste tjugo sidor och mådde sen så illa av att den lilla pojken blev så illa behandlad så jag la ner det projektet. Jag är som sagt vad lite klen.

Hur som helst vill jag veta hur Liza ska hantera den situation som hon hamnat i. Liza är smart, hon är en affärskvinna. Har läst alla hennes andra böcker och gillar henne skarpt. Fortsättning följer.... 

...men  jag är iallafall inte ensam. Med anledning av mitt inlägg igår God middag (vitsig rubrik såg jag nu) så vill jag bara tala om att jag är i gott sällskap.  Läste nyss Fotbollsfrun Malin Wollins blogg.
Tänk att så fort man inte är ensam om att göra fel så känns det nästan inte änns fel längre.

Hur behandlar livets vindar Er idag?
Blåser det inte alls? Nähä. Ja, jag har inte stuckit ut nosen utanför dörren än. Det är tidigt. Håller på att ställa om mig till en vecka med skolbarn. På fredag dyker det upp två galna blondier (fast den ena är nästan lite brunett, fast det är fusk och räknas inte) och livar upp min tillvaro. Längtar verkligen efter de där två nu.

Fick just ett sms. "Blir hemma idag, får inte på mig skon".
Stackars Janne och hans lilla tå. Åh, jag får lite dåligt samvete igen. Män som är sjuka är ingen lek. Tur att han har fått en hemsida att leka med. Ska berätta mer om den när han hunnit få lite mer ordning på den.

Om jag skulle ta och äta frulle nu. Skulle inte haft något emot att ha sovit på hotell inatt för då hade jag haft en sådan där fantastisk fruksotbuffé uppdukad, en trappa ner, nu. Tror att det är frukosten som är det bästa med att bo på hotell. Men nu får det bli de vanliga. Den vanliga filen, i det vanliga köket, med den vanliga tidningen.

Ha en bra dag!

Monika är trött nu.
Hade utlovat en avhandling angående speglar. Får nog fila vidare på dom tankarna i natt och försöka få till ett inlägg imorgon.

Imorgon är en ny dag med nya möjligheter.
Har glömt att berätta att mina handledare från arbetsförmedlingen ringde idag.
-Hur mår du?
-Jo tack ganska bra. (gulligt att du frågar, som om du bryr dig)
-Jag stör inte? Du jobbar inte?
-Nä. Jag har inget jobb. (det är ju för faan därför du ringer hit)
-Vi skulle behöva gör en ny handlingsplan.
-Okej. (för vems skull?)
-Tycker du vi ska göra en nu eller ska vi vänta? Du kommer nämligen få en ny handläggare framöver.
-Tja, vi kan väl vänta då. (Så får jag dra hela mitt livs historia med den nya människan. Det var ju bara ett par månader sen jag drog den för dig)
-Ja. Då väntar vi då. Det lyser i och för sig rött här på vår skärm men det får väl vara så då.
-Ja. (lyser det rött? Stackars Er på arbetsförmdlingen som måste stå ut med att det lyser rött på Er dataskärm. Måste vara skitjobbigt för Er stackare)
-Då gör vi så. Lycka till nu!
-Jo, tack! (Lycka till??? Till vad? Pissråtta!!!)

Du kan vara lugn lilla mamma. Jag är väluppfostrad och sa inte det som står inom parentesen. Men gud ska vet att jag hade god lust!

Nu ska jag sova och vakna och vara en snäll liten person imorgon!

Nattis på Er och glöm inte att stänga ögonen innan ni somnar.
...och till Er som läser detta till frukosten; God morgon!

jag skulle kunna lära mig att hålla tyst ibland. Fast å andra sidan håller jag tyst så många gånger när jag kanske borde säga ifrån så det kanske jämnar ut sig. Kanske!

Har hämtat barn på arnö och fraktat dom till träningen då Nicke är på styrelsemöte ikväll.
Ska glo på Guldbaggegalan nu och se vilka filmer jag borde ha sett under 2008. Brukar alltid ha missat flera stycken som kritikerna tycker att man borde ha sett. Det blir fruktsallad i tv-soffan ikväll. Till denna ska jag dricka c-vitamin för att ge min kropp en riktig vitamin chock.

Ses sen då...

Inte för att arbetsveckan varit så där väldans lång men det verkar ändå som om det är skönt med lite ledigt.

För mig innebär helgen innebandy. Under morgondagen är det tre matcher jag ska hinna med att se. D2, H3 och H1.

Har nyss varit ute på en promenad i Ockle. Fördelen med att gå ut och gå när det är mörkt är att då kan man/jag glo in till folk och se hur dom har det. Ja inte bryr jag mig om vad dom käkar till middag utan det är mer inredningen jag synar.  En del har det rysligt fint och jag blir avundsjuk men samtidigt inspirerad att fixa och trixa hemma. I en del hus och fönster ser det så gräsligt ut så dom borde vara tvungna att sälja huset om dom inte är mer intresserade. (lite hårt kanske, men nästan)

Nu blir det fredagsmiddag och cola light (slår på stort så här på fredagen) och sen måste vi ju se Let's Dance. Ska ge Er ett utlåtande angående årets dansare senare. 

Hungrig, hungrig hungrig!

Är väl Hypokondriker men känner mig allt lite svag idag. Magen är orolig på nått lite svårdefinierat sätt. Men det är nog inbillning. Har massor av innebandy jag vill se i helgen och tänker inte bli sjuk.

Har en fråga som jag vill ha svar på. Antar att det är Ni som har egna bloggar och som har lite koll på Era egna besökare som kan ge mig svaret eller åtminstone en liten fingervisning.

När jag började blogga i slutet av oktober så hade dottern bloggat ett bra tag och jag tänkte mest att jag ville prova. En kul grej att testa då jag ändå hade lite tid över. (hade hellre provat ett välbetalt jobb, jag lovar) Från början skrev jag bara för mig själv men allteftersom tiden gått har det här med antal besökare blivit allt intressantare. Jag vet, det är lite töntligt och lite fjantigt men jag är väl ett ego som gillar att få bekräftelse på nått vis. Tycker det är jätte häftigt att se att stapeln över dagliga besökare ökar hela tiden. Inte för att jag har en aning om vilka som är här och läser och inte heller hur man hittat hit.  De flesta kommenterar ju inte inläggen, vilket man inte heller behöver. Men nu till frågan. Hur många läsare, har "normala, dödliga bloggare"? Menar nu inte Blondin Bella och Co. Dom spelar liksom i en annan division. Dom har ju antal kommentarer på ett (1)  inlägg som antagligen kommer motsvara mina besökare under en livstid. Men Ni andra som spelar i typ division 6. (för det är väl där man börjar? och sen vinner man den serien och får gå upp i 5:an)

Har dessutom kollat upp det här med att lägga in en räknare på sidan men de verkar opålitliga, de små rackarna. Var nyss på en sida och "råkade" uppdatera sidan och vips så hade jag registrerat ytterligare ett besök. Tänkte att det kan nog vara så att nån annan var inne och läste och "råkade" klicka en gång till och vips så hade sidan ytterligare fått en besökare. Ajdå! Har lite dåligt samvete över att jag sabbade statistiken på dennes sidan men jag vara bara tvungen att testa.

Nu ska jag äta frukost för att testa magens kapacitet. Kanske även de testet gör att jag får ställa mig i skamvrån.
"Jag är inte magsjuk, jag kan äta"....

Är livrädd för att bli sjuk. Tycker alla Hannas vänner är sjuka just nu. Tror dom smittat varandra med kräksjukan. En efter en insjuknar dom. I går ringde dessutom världens bästa Malin och berättade att hon och yngsta sonen varit riktigt dåliga. Tydligen alla på hennes jobb också. Jag vill INTE bli sjuk. Hör Ni det!?

Imorgon flyttar Hanna till pappan och lämnar hon mig här själv med alla kräkbaciller kommer jag kalla tillbaka henne på stört. Tänker inte ligga här och spy själv. Hör Du det Hanna!

Jag vet att jag låter överdriven och hysterisk nu. Smitta i sig är inget jag oroar mig för. Utom då det gäller maginfluensa och liknande. Jag hatar nämligen att kräkas.

Men än så länge är jag frisk. Har varit ute i dryga timmen ikväll och njutit av en promenad runt Ockle. Måtte snön få ligga ett tag till. Det är så fint ute!

Nu ska Monika sova!

Ska bara sjunga en liten sväng för Bertil först och säga; Grattis på 53-års dagen!

Min blogg har blivit en motsvarighet till tv-programmet efterlyst.

Minns Ni att jag efterlyste en gasolgrill för en tid sen?
Vips så hade jag fått låna en. (tack till Anettes pappa, Antons morfar)

Igår kväll (nåja natt då) gick jag ut med frågan "vem har stulit min kudde"?
Ni tror väl jag hittar på nu men jag lovar, jag såg själv ut som en fågelholk!
Kliver in i mitt sovrum och på golvet mellan sängarna på golvet ligger den saknade kudden. Den kan inte ha legat där fullt synlig med tanke på hur mycket jag letat efter den. Omöjligt!
Alltså: den rackars tjuven fick kalla fötter när han insåg att jag påbörjat sökningen efter den skyldiga och tyckte det var säkrast att lämna tillbaka det som inte var hans. Den fulingen! Har dock bestämt mig för att inte göra någon anmälan då jag återfått det som är mitt.

Innan Hanna hjälpte mig att designa om min blogg så hade jag fått för mig att ta bort SÖK funktionen här på bloggen. Tyckte den verkade helt onödig. Vem söker i en blogg? Gjorde enligt konstens alla regler (klippte och klistrade i kodmallen) och den försvann men tydligen försvann lite annat också vilket bidrog till att Hanna suckande talade om att "vi börjar om från början innan vi blir tokiga". På den nya sidan har jag inte vågat mig på att ta bort den med risk för att blir strypt av äldsta dottern. Men nu fattar jag ju vad den ska vara till. Man söker efter stulna saker förstårs. Tänk att jag ska vara så korkad.

Nu ska jag bara söka efter lägerboendet alla försvunna knivar och gafflar så ska Ni se att de ligger i köket nästa gång vi kommer dit. Nått annat Ni saknar?

En kudde har försvunnit från min soffa.
Var helt säker på att det var fyra kuddar med själva stommen när jag köpte den på IKEA. (var annars?) Efter att ha letat en del samt frågat mina barn om dom råkar veta var den tagit vägen och fått svaret "ingen aning" så började jag tvivla. Tänkte att jag minns väl fel. Det var väl bara tre kuddar då. Jag är lite snurrig och kan ju komma ihåg fel. En kudde av den storleken försvinner ju inte bara som ett litet kvitto eller så.


Men nu har jag kollat på IKEA's hemsida. Här är min soffa och i den ligger fyra (4) kuddar!!!
Så nu är frågan: Vem  har stulit min kudde?

De svenska juniorerna åkte på däng, i dubbel bemärkelse.
Lyckades hålla mig vaken tills andra perioden var slut. Kanada vann matchen med 5-1 och med tanke på det jag såg så var Kanada det bättre laget. Tycker Kanada kunde fått fler utvisningar än dom fick men vet inte om det skulle hjälp då svenskarna ändå inte kunde utnyttja de numerära överlägena.

Jag gillar när sport handlar om fysik och tuffa tag men jag hör inte till dom som står upp i soffan, vevar med kudden och jublar vid slagsmål. Tyvärr har det bara blivit allt mer av den varan inom hockeyn och jag har förstått att många gillar det och att det mer eller mindre hör till idag. Jag är väl gammalmodig som fortfarande tycker att en snygg dragning eller ett läckert passningsspel ger mig mer gåshud än att vuxna killar kastar handskarna och börja veva. Kan inte i min trånga hjärna förstå varför det som är inte är okej på gatan ska vara okej i en rink. 

"Jo men åker nån på en smäll så  ställer man upp för sin kamrat och hjälper den genom att själv veva lite också. Man måste sätta sig i respekt."

Köper att man står upp för sitt lag och för en medspelare. Men var är alla dessa tuffingar när det hettar till ute på gatan? Vem ställer upp för vem då? Fast det är klart i de gängbråk som blir allt vanligare är det kanske det det handlar om. Att ställa upp för en kamrat.

"Jo, men i sportens värld har man en domare som styr upp saker och ting. Ser till att inget händer och delar ut straff i form av utvisningar".

Jojo. Var var den domaren igår? Det är ju till och med okej att köra över målvakten numer.

För mig som älskade ishockeyn som spelades på åttio och i början av nittiotalet känns det extra surt när domaren tappar matchen och verkar ungefär lika köpt som i brottningens OS i somras.

Nu spyr jag på dem här äckliga html koderna.
Enjoy!

/Hanna,

Hej,
Äldsta dottern ska nu påbörja
den brutala omvanlingen av denna
hemska blogg.

Glöm ej,
www.skogaleen.blogg.se

/Hanna.

Mittt i natten. Borde gå och lägga mig för att inte sova bort de nya årets första dag.
Men när jag sen ser att så många varit på besök här efter att klockan slagit tolv så förstår jag ju att det är fler än jag som är vaken. En rätt trevlig tanke faktiskt. Att man inte är ensam.

Kvällen har varit så lugn. Annat var det förr. Då var det så viktigt att riktigt fira nyår. Viktigt på samma sätt som det nu är viktigt för mina tjejer att "göra nått". Det är precis så det ska vara. De unga ska roa sig och vi andra, som hunnit fira in så många nya år så det räcker och blir över, vi agerar chaufförer!

Hanna och Amanda har varit på olika tillställningar med sina respektive kompisgäng. Började kvällen mjukt med att sms:a och kolla att allt var okej. Sen höjde jag beredskapen och ringde ett par gånger tills jag insåg att det var lugnt. Dom mådde bra och skötte sig. Säkert bättre än vad deras mor gjorde på den tiden då det begav sig.

Har efter tolvslaget kört hem båda tjejerna och Nicke (som varit på galej) till arnö. Skönt att veta att alla är hemma i trygghet. Det händer så sjukt mycket konstigt så min oro känns inte ens överdriven längre. Affärer rånas, uteställen bränns ner och folk slår inte bara, utan hugger,  ihjäl varandra. 

Men nu ska Monika lägga kinden mot kudden och sova några timmar.
God fortsättning, mina vänner och drick mycket vatten innan Ni somnar!!