Monika är trött nu.
Hade utlovat en avhandling angående speglar. Får nog fila vidare på dom tankarna i natt och försöka få till ett inlägg imorgon.

Imorgon är en ny dag med nya möjligheter.
Har glömt att berätta att mina handledare från arbetsförmedlingen ringde idag.
-Hur mår du?
-Jo tack ganska bra. (gulligt att du frågar, som om du bryr dig)
-Jag stör inte? Du jobbar inte?
-Nä. Jag har inget jobb. (det är ju för faan därför du ringer hit)
-Vi skulle behöva gör en ny handlingsplan.
-Okej. (för vems skull?)
-Tycker du vi ska göra en nu eller ska vi vänta? Du kommer nämligen få en ny handläggare framöver.
-Tja, vi kan väl vänta då. (Så får jag dra hela mitt livs historia med den nya människan. Det var ju bara ett par månader sen jag drog den för dig)
-Ja. Då väntar vi då. Det lyser i och för sig rött här på vår skärm men det får väl vara så då.
-Ja. (lyser det rött? Stackars Er på arbetsförmdlingen som måste stå ut med att det lyser rött på Er dataskärm. Måste vara skitjobbigt för Er stackare)
-Då gör vi så. Lycka till nu!
-Jo, tack! (Lycka till??? Till vad? Pissråtta!!!)

Du kan vara lugn lilla mamma. Jag är väluppfostrad och sa inte det som står inom parentesen. Men gud ska vet att jag hade god lust!

Nu ska jag sova och vakna och vara en snäll liten person imorgon!

Nattis på Er och glöm inte att stänga ögonen innan ni somnar.
...och till Er som läser detta till frukosten; God morgon!