Sms från båda döttrarna som talar om att dom är på väg hem. Jag blir glad!

Fullt hus även ikväll med pluggande barn som ska ha mat och vars skratt gör en full av liv. Trots att lägenheten är full av tvätt och dammsugaren nyss krypit in till sig igen. (dvs städskåpet) Vad vore livet utan alla dessa galna barn och ungdomar?

Inte mycket värt...