Just det. Ni som gått och retat upp Er på att Stockholm inte släckte ner i lördagskväll kan nu börja sura på Era grannar istället. Eller på mina i alla fall. Jag släckte ner och tände ljus överallt. Ni som varit här vet att jag har en del ljus...
TV fick jag dock inte röra då Robinson gick. (varför sänder TV under den timmen?) Tittade ut genom fönstren och förväntade mig att ett mysigt mörker skulle möta mig från grannarnas förnster. Men ICKE! Det lyste som vanligt.

Så var det med det engagemanget. Men det kanske tar några år för att få folk med på noterna.

..det blev igår. Hade inför födelsedagen funderat och funderat på "hur" jag skulle fira. Skulle man ha en stor tillställning? Hyra lokal? Eller skulle jag boka hotell och bara åka iväg från alltsammans? Gruvat mig en del. Vad ville jag egentligen?
Det slutade med att jag gav upp allt funderande och sa "näe, struntar i det".

Då klev äldsta dottern, Hanna, in i handlingen och med hjälp från lite olika håll ordnade hon en hel dag för mig. Hon är inte bara en grym planerare utan också, visade det sig, en liten person som visste precis hur jag ville ha min dag. Detta trots att jag inte visste det själv. Det är kärlek! Dagen innehöll så mycket mysigt och roligt men jag måste ändå säga att en sak jag uppskattar nästan mest var att Hanna & Janne tagit ledigt från sina respektive vardagssysslor och var med mig hela dagen. Under dagen ramlade det också in massor av sms hälsningar. Sånt gör en glad!

Morgon började med frukost på sängen och det första brevet dök upp. Brev Nr 1 tillsammans med ett kort på minstingen. Order om att njuta av frukosten. Sen Brev Nr 2 och ytterligare ett kort, nu med bägge döttrarna. En kort beskrivning av vad som skulle ske under första delen av dagen. Hanna fixade med musik, ljus och massor av frukt och juice och sen fick jag underbar massage. Tog vidare ett långt bad innan chauffören Janne dök upp och tog oss till Vildmarkshotellet där han bjöd på god lunchbuffé. Det var så mysigt, lugnt och trevligt. På vägen hem hämtade vi upp Amanda och Andreas som varit i skolan under dagen.

Väl hemma kändes det bara lugnt och skönt. Började fundera över om vi skulle planera att se Let's Dance finalen. Men då hade jag inte räknat med Brev Nr 3. "Middag på Rhodos med nära och kära". Wow! Äta ute igen och ingen disk. Lyx! På Rhodos slöt Amandas pojkvän Markus upp. Där satt min älskade mamma och pappa och dit kom också barnens pappa, världens bästa Nicke. Att får ha alla Er, mina bästa och finaste omkring mig är det bästa.

Middagen åts och jag fick blommor och paket. En ny mobil och av tjejerna; en tattuering. (jag har pratat om det i många år och nu ser det ut som om jag inte kommer undan längre) Underbara presenter! Tack!

Tackade för maten och skulle nu bara åka hem och dra på mjukisbyxorna och kravla upp i soffan. Trodde jag! Brev Nr 4. Efterätten väntade, stod det. Mätt var jag, men visst lite till gick väl att pressa ner. Men vart skulle vi? Tyckte det var skönt när vi styrde bilen hem och förstod att mjukisbrallorna inte var så långt borta. Efterätten skulle ätas hemma.

Sen fick jag dagens största överaskning! På något märkligt sätt får de övriga mig att vara den som först kliver över tröskeln. Hinner tänka "nån har varit här" innan jag hör "jag må hon leva"- tonerna ljuda från köket. Sången var så låg, så fin, nästan som ett luciatåg. Va? Fattar verkligen ingenting och första impulsen är att backa och låta nån annan kolla vem som är i mitt kök. (som om dom inte visste det redan!) Kliver till sist in och ser att hela köket är pyntat med ljus och cerpentiner. Fikat är framdukat och där står dom och sjunger. Alla Hannas fantastiska "sju-nyanser" vänner och två av mina favoritkillar Anton och Linus. Fattar Ni!? Dessa sköningar har vikt hela fredagkvällen för att fixa och dona för mig. Jag blev helt överväldigad. När Anton sen sträcker fram paketet från honom och hans urgoa föräldrar då brister det. Tror tom att jag sa (eller om jag bara tänkte) "har inte grinat på hela dan men nu tror jag faan, att det är dags". Kom aldrig och snacka med mig om att dagens ungdom inte bryr sig, att dom bara är ute och ränner och inte har social kompetens. Jag hoppas verkligen att alla Ni som är föräldrar åt dessa ungar fattar hur stolta Ni ska vara över dom. 

Sen blev det fika. Kladdkaka och Götas goda tårta. Mysigt, glatt och precis bara så skönt avslappnat som jag ville ha det. Med alla dessa grymma ungdomar som har så mycket vettiga tankar, så mycket värme och så mycket humor så om man tankade ner det och omvandlade det hela till energi skulle vi kunna sluta fundera på att släcka jorden!!

Stort Tack till Er som gav mig en grym födelsedagskväll.

P.S. Tror att jag är skyldig Janne en ordentlig ursäkt då jag vid ett okontrollerat ögonblick blev grinig över att han svarade så oengagerat på alla mina frågor. Han var rädd att försäga sig och bestämde sig därför att vara tyst. Detta gjorde undertecknad, kontrollfreak som jag är, oerhört frustrerad. Så Janne; förlåt att jag är världens jobbigaste och tack för att Du står ut! D.S.

Idag har jag firat min 40:e födelsedag. Tänker berättta mer om denna imorgon. Just nu vill jag bara säga TACK till alla som förgyllt min dag på alla möjliga sätt. Just nu är jag grymt trött men också väldigt ,väldigt tacksam över att ha så fina människor omkring mig.

Å till Er som ojjar Er över dagens ungdom kan jag bara säga; jag fick en fantastisk överaskning ikväll av en hel drös unga underbara personer, som jag aldrig kommer glömma. Berättar mer imorgon! Tills dess: Tack Ni fina, fina tjejer och killar.

Är det nån som tycker att jag skrivit lite väl lite om helgen på boendet så  hittar Ni roliga inlägg på Helenas blogg.
När man läser där förstår man att vi inte alltid tycker lika om allt, vi som sliter med det där boendet. Men man förstår också och det är det viktigaste, att vi har förbannat trevligt. Penseér eller inte. Det är frågan!

Är mobiltelefoner bra?
Ja. Idag har jag ringt Helena inte mindre än sju gånger. Det anmärkningsvärda i sammanhanget är att hon svarat alla gångerna. (hon brukar sällan svara men ringer alltid upp inom ett par minuter) Sista gången frågade hon om vi skulle ses istället. Förstår om hon börjar bli lite trött på mig men det är ju så bra med snabba direkta svar liksom.

Känner jag mig faktiskt en aning grinig. Inte arg, inte ledsen utan bara hederligt grinig.

Varför? Jo för nån liten idiot har stulit Andreas nya moppe som han fick i 15-års present av pappa Janne. Sånt kan verkligen förstöra en fredag kväll. Samtal till polis och försäkringsbolag är inget man änns vill göra på en tisdag!

Morgan åker ut ur Let's Dance. Spelar igentligen ingen roll då jag ändå tappade sugen att kolla TV ikväll.

Nån som heter "Hanna" kommenterar på mig blogg och frågar "hur jag mår"!! Hon kan lika gärna skriva "välkommen och besök min blogg, jag vill ha besökare" för det är väl ändå inte så att människan på riktigt undrar hur jag mår? Om hon nu gör det så kan jag tala om att jag mår bra. Fast jag blir trött på folk som inte kan skilja på mitt och ditt!

Nu ska jag hoppa i säng så jag orkar jobba på boendet imorgon. Har påbörjat spackling och röjning ikväll så nu är vi på G.

Vaknar av att Hanna står vid sängkanten och säger.
"Din äldsta dotter har försovit sig och är skitarg!"
Okej, svarar jag.
Vad ska man säga? Det är ju inte direkt läge att säga "God morgon" eller "Ha en bra dag" precis.
"Vad kan jag göra åt det då, mumlar jag sen. Ska jag köra dig?"
"Ja, svarar hon".

Sagt och gjort upp och på med palltorna. Borstar gaddarna och sen ner i bilen och in till Nyköping. Hem till oxle igen. Snusar en timme till men drömmer bara en massa knäppa grejer. Folk som står mig nära gör dumma grejer. Vaknar minst lika arg, som Hanna var några timmar tidigare.

Har nu skakat av mig det värsta av det arga och ska bli snäll och glad igen!

Vad kan väl passsa bättre än att tvätta då?

Ikväll blir det utvecklingssamtal med Amandas mentor på Nico. Brukar alltid vara trevliga samtal så det ska väl iallafall inte behöva göra mig arg!? Amanda brukar sköta sig prickfritt och vi brukar gå därifrån som stolta föräldrar. Rapport kommer....

Efter tio timmars resa kom vi så fram till Grövelsjön. Det är underbart mycket snö. Vit ren snö. Inte skitig, inte slaskig utan sagoboks-vit. Det är så vackert.

Stugan vi bor är ganska liten men mysig. Lite trångt men vi kommer få det bra här.

Vaknade tidigt idag. Frukosten är intagen. Eventuellt blir det en tur över till Norge. Ska försöka ta en massa kort.
Annars längtar jag mest efter att få åka skoter. Det gör Rikard också!!! Men vi väntar med det nån dag för det snöar lite mycket just nu.

Kortspel: Rickard 1 poäng, Ewa 1 poäng.
Fortsättning följer.....

Just det. Grattis D3 till ytterligare en seger.

Vi hörs senare.

Har haft en jätte mysig kväll. Precis vad jag behövde för att ladda om och orka kriga vidare.

Tillsammans med glatt sällskap, Anette, Bertil och Janne intogs middag på Rhodos. Anette och jag är bra på att prata och precis som sist, då vi åt middag i tornet, gick klockan jätte fort. Det är så skönt med människor som man bara gillar så där rätt upp och ner. Brukar beskriva sådana personer som lätta eller enkla.  Men egentligen är det nog umgänget med dom som är lätt och enkelt. Man bara är och det bara blir vansinnigt trevligt utan konstigheter.

Hur som helst så fick vi avrunda restaurangbesöket  för att krypa in i biomörkret. Vet Ni att det finns kuddar att sitta på när man är kort? Jag tog en och Anette som är längre än mig slog på stort och tog två. Sen satt vi där och dinglade med benen och kände oss som "Nils Karlsson Pyssling". Kan som kuriosa och berätta att en annan Karlsson, än han Pyssling, nämligen Janne, höll sig vaken hela filmen. Fast det var på gränsen där mot slutet då andningen blev djupare och djupare.  

En konstig dag börjar gå mot kväll eller ska vi säga natt!?

Gräddade pannkakor till tjejerna under eftermiddagen. En hel hög så att dom skulle kunna värma när och om dom dök upp. Rätt som det var stod den äldsta, som tidigare meddelat att hon nog skulle sova borta över natten, med en klasskompis i hallen. Hon påstod att hon "hittat" honom på busstationen. Självklart försvann pannkakorna i en rasande fart!

Tror att Anette och jag skulle kunna öppna ett matställe för hungriga ungdomar. Fast det skulle nog inte bli nån lönsam affär är jag rädd. Fast vi skulle antagligen få rysligt mycket trevligt folk på vårt hak.

Imorgon ska Anette, Bertil, Janne och jag göra tvärtom. Dvs vi ska inte laga egen mat utan äta någon annans. Rhodos får njuta av vårt besök innan vi dyker in på bion för att kolla om "Män som hatar kvinnor "är så bra som alla säger. Jag som är lite känslig för vidriga typer på film kommer antagligen få utslag och kräkas av förmyndaren. Men sen får Lisbeth sin hämnd och då ska jag gnugga händerna. Konstigt att det kan vara spännande att se en film som man vet hur den slutar. Nicke såg den ikväll och han sa att den var kanon.

Nu ska jag ladda för morgondagen. Som det känns just nu tror jag att jag ska slå näven i bordet och säga några väl valda ord. Men det kan också bli som vanligt, att jag väljer den mer smidiga vägen och försöker få folk i omgivningen att fatta utan att jag behöver bli arg. Fast ibland undrar jag om det inte kan vara värt att visa att man börjar bli riktigt trött på vissa personer. Den som lever får se!!!

Nu efterlyser vi skidor.
Efter att Amanda beslutat sig för att följa med oss efterlyser jag nu skidor och pjäxor på längden och tvären.
Amanda ska få till upgift att ragga hos alla kompisarna när hon kommer hem. Det är underbart roligt att hon vill följa med men det hade varit lite lättare om hon bestämt sig lite tidigare. Men det här med planering och framförhållning är inte hennes starka sida. Inte Hannas heller så det kanske är nått genomgående för dagens unga. Eller så är det bara våra ungar som tar allt som det kommer. Det kan ju ha att göra med att föräldrarna "fixar" allt till sist iallafall så varför ska man planera och organisera när det alltid blir bra ändå??

Alla Ni som inte såg D3 idag!
Ni missade något. Det var enormt roligt att se vad som hänt med dessa tjejer.
Vinst med 9-6 och stundtals spelades Kolpenäs ut. Vilka passningsspel. Vilka mål!
Så kul!

Så är dom iväg då...alla skidåkarna som har en bit att åka.
Missade starten. Sov faktiskt men nu är vi uppe igen.
Hörde alltså inte Plex 48:e referat av starten. Gubben har hunnit bli 83 år gammal. Såg Jens Linds reportage om honom igår. Vilken karriär och vilken historia den mannen har att berätta.

Nu drar jag till Rambodalen och tittar på D3 som ska försöka upprepa bedriften att besegara Kolpenäs.
Vi hörs senare.

Massor av innebandy.
D2 som förlorade mot Telge med 1-3. Tjejerna gjorde en bra avslutande match på hemmaplan. En match kvar och sen får dom förhoppningsvis lite vila. Det behöver dom!
Hann se halva H3's match innan jag åkte in till H6 match i Sporthallen. Såg riktigt bra.

Satt i seket under H6 match. Det var ingen rolig historia.
Hör till den lilla skaran som naivt nog vill att saker och ting ska skötas snyggt. Vuxna män som tror sig vara bäst snyggast och ballast blir oftast patetiska. Så även idag.
Domarna borde kunnat se och märka vart det var på väg. Deras insats på plan gynnade inget av lagen. Snarare tvärtom. Samtidigt tycker jag att båda lagen har ett ansvar att fokusera på att spela innebandy. Fattar inte att man kan lägga ner så mycket energi på att gnälla och klaga. Från första stund till sista. Sorry. Men dagens vinst för H6 känns inte som nån glad vinst.

Nått som är glatt är istället att vårt H1 lag idag säkrade andra platsen i serien. Jag glädjs så oerhört med killarna som bet ihop, efter en svacka, och tog sig samman och med stort Onyx hjärta vände trenden. Ni är grymma! Ni gör oss alla med sanna Onyx hjärtan, oerhört stolta! Tack för säsongen som varit och måtte vi få se många av Er finnas kvar nästa säsong.

Nu ska Rumpan och jag sova. Imorgon har D3 match och jag kommer naturligtvis sitta på läktaren. Naturligtvis.

God natt På Er och alla Ni som var ute inatt.
Hoppas det inte är allt för tungt idag!