Tack 2008

Nix. Det blir ingen spirituell lista över året som gått. Det känns som om årets sista inlägg borde vara något extra men när jag försöker komma på något smart och äkta så känner jag mig mest som deltagaren i någon skönhetstävling där dom står med micken upptryckt i nosen och ska säga något i stil med:
"-Åh, jag önskar mig fred på jorden. Att alla ska få vara friska och att alla utrotningshotade djur får finnas kvar på vår jord."
I en sådan situation finns inte mycket som blir äkta. Brudarna är inte äkta någonstans. Till och med pälsarna dom bär är fusk. (tacka för det)

Jag tänker inte heller lova en massa saker. Löften som inte hålls är meningslösa.

Därför blir det bara ett kort och gott (men ärligt) Tack 2008!
Tack för att du låtit oss förstå att 2007 var ett tillfälligt bottennapp. 2008 blev okej och vi ser nu fram emot 2009.

Hanna & Amanda: Ni är det vackraste jag vet och jag älskar Er mer än jorden är rund...

Till alla Er andra önskar jag GOTT SLUT & Ett GOTT NYTT ÅR!!
Glöm inte att krama varandra!





God middag & Glad afton

Jaha. Årets sista dag är här.
Har förstått att alla med någon slags status presenterar listor idag. Listor över bra eller dåligt. En slags sammanfattning över året som gått. Jag som brukar göra listor för allt möjligt har inte gjort en enda. Men det kanske kommer nått under dagen. Vi får se.

Ska börja med att göra en lista över vad jag ska handla för att få mat på bordet ikväll.

Ägnade gårdagens kväll åt att designa om bloggen lite. Det kommer mera.
La också in ett par nya blogg länkar. Vi innebandy morsor måste hålla ihop.

Ha en fin sista dag, år 2008.

NH, Forsberg och vårt älskade Onyx

Åh, vad jag önskar att få göra en intervju med Göran Forsberg just nu. Han är väl kvar i Thailand antar jag.
Är ingen NH fantast. Tycker att dom levt över sina tillgångar för länge och känner ingen större sympati på det viset.
Men jag skulle så gärna vilja veta om det var ett plötsligt infall att skicka det där sms:et eller om han gjort upp detta med övriga i styrelsen innan han åkte. För inte kan han väl likt en fjortis göra slut med en hel klubb genom ett litet fjuttigt sms?
Då är man i mitt tycke en liten lort! (förstår att han gjort mycket bra för den klubben men hur kan vara så liten och fly och lämna alla så där?)

Känner, som sagt vad, inte någon sorg över hockey krisen i stan. Lika lite som jag kände mig förkrossad över att bandyn lagts på is i Oxelösund. (Åh, så lågt) Jag kan dock förstå, att alla de som levt med sin respektive förening, känner tomhet och någon slags sorg. Det är lätt att begripa när man själv varit aktiv i en klubb under en längre tid. Timmarna man lagt ner är en sak, pengarna en annan. Men det som är det viktigaste är lojaliteten man känner. Hjärtat som klappar för något så difust som en klubb, en förening som blivit ens egen.

Jag brukar säga att Onyx är som mitt tredje barn. Jag kan själv tjata och gnälla på mina tjejer inom husets väggar. Men om någon annan säger något mindre bra om dessa, mina bästa, då förvandlas jag till en tiger som försvarar med näbbar och klor. Även om det kan ligga något i det anfallaren säger. Det är liksom oväsentligt just då. Ingen klankar på mina barn! Känner på samma sätt för Onyx. Jag kan tycka en massa om hur saker borde vara, hur det borde fungera. Men jag tar det internt med personer jag litar på. När andra gnäller går jag lätt till försvar. Onyx är vårt skötebarn.

Det är lätt att göra en jämförelse. Det engagemang och den lojaliteten jag känner för Onyx antar jag att NH's anhängare känner för sin klubb. Var Forsberg bara en handlingskraftig person som kallt gick in och styrde och som kände att nu hade han tappat kartan så nu kunde han inte göra mer. Eller hade Forsberg sitt hjärta i verksamheten? Förstår fortfarande inte hur man som ordförande kan skicka ett fisigt litet sms och meddela att man avgår?
Nää, här ligger en puck begraven!


Svenska språket istället för att räkna får...

Ja har Ni inte tyckt att jag varit helt galen redan tidigare så kommer Ni tycka det efter det här inlägget. Ni kommer dessutom förstå att det i min skalle rör sig alldeles för mycket sånt som ingen annan någonsin tänker på. Allra minst på natten. Ni kommer antagligen också tycka att den där människan behöver verkligen få ett riktigt jobb så snart som möjligt. Inte mig emot!

Att vårt språk, för våra invandrare, kan vara svårt det känner vi till sedan tidigare. Själv har jag inga större svårigheter med att uttrycka mig på svenska men därimot är det här med stavningen ett litet gissel. Speciellt när pennan (tangentbordet) glöder. När jag blir som mest entusiastisk ser jag inte änns mina egna fel när jag läser texten. Kanske en variant av dyselexi light?! Eller så är det ett resultat av att jag har skrivit allt för mycket på datorer med stavningskontroller som reagerar med gröna eller röda skrikande streck så fort jag gör något fel. Här på bloggen finns ingen stavningskontroll. Jag kan bara hoppas att Ni läser lika kasst som jag stavar så Ni begriper vad jag menar ändå.

Hur som helst kom jag härom natten på hur allt låg till. Som en blixt från klar himmel kom jag bara på det.
Låg nästan och blev lite förbaskad över att mina svenska lärare genom åren inte kunnat tala om detta fenomen för mig. Är inte detta deras jobb? Att få mig att förstå. Förstå varför sommar stavas med två m och somras med bara ett. Varför man skriver välkommen med två och välkomna med ett. Det är ju liksom samma ord. Låg där i mörkret och kom på att det måste ju vara för att man i svenska språket inte skriver tre konsonanter i rad. Vad tror Ni om den teorin?

I natt låg jag och försökte genomskåda min, som jag tyckte, strålande teori. (det är ju liksom bättre att själv komma på hur fel man har innan nån annan gör det) Kom då på att alldeles och alltid förstörde hela tankegången. Så nu är jag tillbaka på noll igen!

Ni fattar hur stora problem jag har i mitt liv va?
Kom osökt att tänka på reklamen: "Vad gör Du när Kelda gör jobbet"?
"Vad gör Du när andra sover"?

Har Ni nu svaret på dessa livsavgörande frågor så gläns lite. Skryt med Era kunskaper och ge mig lite nattlig ro.


Alla sjuka...

Besöket av syster blev inställt pga att Amanda blivit sjuk. Låter som om hennes nyårsfirande med kamraterna blir utbytt mot ett nyyår med mamma. Jag tycker det verkar som om alla mer eller mindre går omkring med ont i halsen just nu.
Pappa är inne på ytterligare en kur penicillin. Hoppas bara han kryar på sig så han orkar med att fira 75 års dagen på lördag. Min pappa gillar att fira födelsedagar nämligen.

Själv är jag frisk! Än så länge iallafall.



 


Mot Ramdalen

Förbereda uthyrning av lägerboendet. Hämta tjejerna på arnö. Systra Mi med familj kommer på besök. Handla.
Ja sen är det nog kväll igen och imorgon är det nyårsafton.
Vi får se om vi lyckas klämma in ett eller annat blogginlägg någonstans.

Må gott så länge...


Irriterande

Jag har fått en super fin skrivare med kopiering och scanner och allt.
Men nu är det som vanligt. Jag fattar inte hur man använder alla finesser. Blir såå trött på att vilja använda, vilja förstå, kunna göra allt det där som finns i huvudet. Men nä, då ska det vara så knöligt och krångligt. Har tryckt på alla knappar nu och ändå blir det knas. Ska ta och låsa in mina barn här ett par dagar och tvinga dom lära sig allt om hela manicken och sen får dom skriva en lathund till mig med klara bilder om hur och när jag ska göra vad.

Grrrr....

Bäst att jag går och lägger mig nu. Känner att jag håller på att bli på, riktigt dåligt humör. 

God natt på Er.  


Ja & nej!

Japp. Jag kommer att kunna handla på Elgiganten även i fortsättningen. Killen i butiken hade väl fått nys om att jag var på väg att såga hela kedjan längs fotknölarna så han hade gått en snabb kurs i "charma-redan-skeptisk-kund". Å han klarade det! Han var mycket trevlig och sympatisk och pulsen hann faktiskt aldrig änns gå upp. Hanna fick en kanon kamera och är strålande nöjd.

Näpp. Hanna blev inte uttagen till distrikslaget. Inte den här gången heller. Ingen annan från Onyx heller tydligen. Om man är förvånad? Näpp igen.

Hade varit så intressant att formulera alla de där frågorna jag har runt hur en uttagning går till. Men eftersom jag bara skulle framstå som bitter och partisk får jag snällt vara tyst och önska Sörmlandslaget Lycka till i SM fram i vår.



Svar på frågan

Ikväll kommer Ni få svar på en fråga jag ställde häromdagen.

Nämligen:
Är man beredd att handla i vilken affär som helst oavsett hur otrevlig personalen än är, bara det är billigt?
Eller är man beredd att betala lite mer och bli trevligt bemött? Eller är det rent av så att man kan få bra varor till billig penning och ett trevligt bemötande?

Nicke och jag ska byta Hannas kamera ikväll. Den hon fick i julklapp och som inte riktigt motsvarade hennes förväntningar. Jag skulle kunna lämna tillbaka den själv men försäljaren var så otrevlig, dryg och hemsk när vi handlade den så jag har bett Nicke följa med. Tänker inte stå där och bli förbannad själv.

Ikväll ska jag svara på om jag någonsin kommer handla på den affären mer. Oavsett priserna dom presenterar.


Vardagen den 29/12-08

Idag är jag lite lite seg. Men känner att jag ändå är på banan igen. Har sovit gott. Riktigt gott.

Måste jag dock inse att det är vardag igen. Måste få rätsida på livet och ta tillbaka kontrollen. Måste börja fylla i kalendern igen så jag vet vad det är för dag. Jag gillar verkligen lata helger med spontana ryck men sen mår jag ändå bäst av att återgå till nån slags struktur. Just nu är det inte mycket ordning alls. Ska se till att ta över rodret igen, taktpinnen. Ringa samtal och skriva listor.

Vi lär höras...






40 mil

40 mil tur och retur för att se två innebandymatcher med våra HJ20 grabbar.
Om det var värt det?
Absolut! Det är härligt att se våra krigare på turné och att få känna lite på den specialla känslan av att vara på cup.
Vinst i åttondelsfinalen med 3-2 och sen torsk med 1-4 i kvarten. Skulle kunna analysera lite över varför det gick som det gick men tror att jag överlåter detta till Tobbe & Lulle den här gången.

Tack killar för spänningen!

ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Storvreta

Det verkar vara bestämt nu.
Vi åker till Storvreta och hejar på killarna i Onyx HJ20 lag.
Japp. Det är en bit dit. Det är mörkt och kallt. Det blir sent. Det är helt galet...och det är den 28:e december 2008.
Heja Onyx!

Sista uttagningen

Hanna är idag på sista träningen innan den slutliga truppen till sörmlandslaget spikas.
Jag har och har haft så mycket åsikter angående hur uttagningarna till dessa lag går till. Jag har det fortfarande. Men det är alltid svårt att framföra åsikter när man som jag, är mamma och dessutom väldigt mycket onyxare. Risken är liksom överhängande att åsikterna tolkas fel. Som om jag bara är en bitter morsa eller partisk onyxare.

Oavsett hur det går för Hanna idag så kommer ingen bryta ihop. Hanna har gjort en av sina bästa säsonger någonsin så här långt. (Försvaret i Onyx damlag har i år varit lysande) Men framförallt finns glädjen i ögonen igen. Glädjen och tryggheten som gör att man vågar misslyckas och på så vis också lyckas.


God middag

Killarna i HJ20 storspelar i Storvreta och har efter tre matcher en målskilland på 25- 2. Så roligt att följa dom via hemsidor och sms. Nu suger det i innebandy-tarmen och vi vill åka till Uppsala. Vill vara på plats. Vill se!

Lycka till killar. Hoppas Ni fattar att många följer Er från hemmaplan.

Bor i en liten, liten stad....

...och jag gillar det!

Idag fick jag en charmig bekräftelse på att Oxelösund är en av de minsta små städer som finns. Vi var på jakt efter en nyckel. Det finns två sådana nycklar varav en var på psyket. Ja eller hos en som jobbar där. Den andra befanns sig hos Stickan, eldsjäl i OIK och en riktgt skön go gubbe som vi haft förmånen att lära känna under allt jobb med lägerboendet.
Vi ringde Stickan men han var inte hemma, cykeln var inte heller hemma. Till saken hör att Stickan hör till den underbara skaran människor som fortfarande inte tycker sig behöva mobiltelefon.

Var är Stickan? Jo, antagligen runt torget i vår lilla stad.
Tar en rövare och visst hittar vi honom. Sittandes i OIK's lilla kur sitter Stickan i värmen och säljer BingoLotter. Lika glad som vanligt och dessutom med nyckeln vi söker på sin knippa.

Alltså: Vi fann nyckeln. Man behöver inte ha mobiltelefon om man inte åker över stadsgränsen.
Bästa, bästa Stickan. Du är min idol!

Rensa inför nya året

Nu har en väldans massa sopor transporterats bort. Både från hemmet och från lägerboendet. Det är väl så man ska göra inför det nya året? Göra sig av med all gammal skit och ta nya tag. Nya tag bland alla nya saker som flyttat in i och med att tomten kom på besök.

Mat i magen har jag fått och nu är det projekt tvättstugan som står på tur. Värst vad det gick fort att byta ut helgmys till vardag. Ändå är det lördag idag fast jag har helt tappat bort var vi i veckan vi befinner oss efter alla röda dagar. Snurrigt är vad det blir. Hade gärna skjutit upp tvättandet några dagar till men insåg att rena strumpor helt plötsligt blivit en bristvara. Kan tjejerna tagit alla mina?

Dagens fråga: Är man beredd att handla i vilken affär som helst oavsett hur otrevlig personalen än är, bara det är billigt?
Eller är man beredd att betala lite mer och bli trevligt bemött? Eller är det rent av så att man kan få bra varor till billig penning och ett trevligt bemötande? Tänk efter!!!

Ska fortsätta tvätta...
Hörs sen..

I am Sam

Har Ni inte sett "I am Sam" så gör det. En varm film som man blir lycklig av. Är man på humör så kan man nog klämma en eller annan tår också. Jag, som brukar vara så  blödig, höll mig tills filmen var slut. Hur som helst. Se filmen.

Jag fått en lillebror, en Brother. En fin liten skrivare som nu tagit plats på hyllan över datorn. (Gick och la mig efter middagen tidigare i kväll och när jag vaknade var det både diskat och skrivaren installerad. Tack Janne!) Har inte lärt känna honom så bra än, skrivaren alltså,  men tydligen ska han klara av att båda kopiera och scanna. Ska försöka vara duktig och läsa bruksanvisningen ordentligt för en gång skull. Inte bara köra på och tro att jag fattar hur allt funkar för att sen bli sur när det är nått som inte går som jag vill bara för att jag missat nån liten detalj.

På tal om bruksanvisningar. Till Hannas nya kamera som hon fick i julklapp fanns ingen bruksanvisning med på svenska. Dåligt! Okej, ungen är rätt bra på engelska men när man kommer till finesser på en teknisk pryl så används ju en hel del facktermer. Inte direkt dom man använder till vardags.

Nu avrundar vi kvällen för att imorgon göra lite nytta på lägerboendet som vi har en bokning på under nästa helg.
Sov gott alla!


Ingen karriär som trummis

Har nu testat att spela trummor på Nickes Guitarr Hero World Tour.
Han kommer inte att tvinga mig att vara med i hans band framöver iallafall. Var sååå kass!
Skyller på att jag lyssnar för mycket på gitarren. Är för musikalisk för det där leksakerna helt enkelt.


Kan man?

Kan man ta bort julpyntet redan nu, innan nyår?
Det kan man antagligen men är det straffbart?

Usch. Jag är omöjlig, jag vet. Men jag tröttnar så fort på att det är så mycket tingeltangel överallt. Nu behöver det inte vara julpyntets fel utan det kan bero på att det är allmänt rörigt efter några lata dagar men ändå.
Ljusstakar och gran är okej men resten...

Ja så fort det har varit nyår åker det iallafall. Gillar tomtar men damma dom det gör jag bara inte. Så de så!

En Annan dag!

God morgon på Er!
Idag har jag redan hunnit varit grymt duktig. Ägnat åt mig det obeskrivliga nöjet att tömma kontot. Dvs. jag har betalt räkningar. Vuxen poäng till mig! Det är ju aldrig kul att se pengarna flyga iväg men ändå är det skönt att få koll på läget.

Hanna har lämnat moderskeppet. Hon har tagit bussen in till stan för att möta upp Spid-ligan. Dom ska planera nyår. Är så glad att hon valde de programmet, att hon hamnade i den klass hon gjorde och att hon fått så många goa fina vänner. Skolan är tuff mellan varven för att inte tala om livet. Det har blåst hårt ibland. Så hårt att det svider i skinnet och man är rädd att ramla av vår lilla jord. (för att inte tala om hur orolig jag varit för att hon ska tappa fotfästet) Då är det viktigaste att ha vänner som håller i, stöttar upp och värmer en med massor av kramar. För hur mycket en mamma än kramar och håller i så räcker det ibland inte till.

Som förälder känner jag ofta att jag vill skydda mina barn från allt ont. Men det kan man ju inte för då utestänger man ju självaste livet  och trots allt är det ju de erfarenheterna, både glada och smärtsamma som gör oss till just dom individer vi blir. Att utan törnar få trava fram på jorden helt obehindrat ger oss inga tänkande, empatiska och varma människor. De ger oss medmänniskor som är trångsynta och hårda. Sådana som dömmer andra allt för hårt. Å andra sidan tror jag verkligen ingen kommer undan egentligen. Det är bara så att vissa väljer att stänga ute. Inte känna på riktigt. Låtsas att det vi inte pratar om, inte finns.  Var och en väljer själv. För mig är det ett lätt val.

Lugn och nöjd

Känner hur lugnet nu tagit över. Det är så gott att bara få finnas till. Det finns fortfarande lite spår kvar efter gårdagens kaos men just nu skiter jag i det. Säckarna med allt julpapper har jag burit ner i källaren så jag slipper se det.  Struntar i resten. Vill bara gå här i långkallsonger och tjocktröja och njuta av att bara va.

Amanda har jag nyss hämtat hos pojkvännen på Arnö (dom är såå söta och kära) så nu är trean intakt igen. Hanna mår sådär och sitter och dricker the och knaprar halstabletter.

Hörs om en stund...

Juldagen...Dagen efter!

Juldagen är verkligen dagen efter. För många blir det utgång ikväll så för dom blir väl morgondagen "dagen efter".
Men för oss är det bara lugnt idag. Lugnt i sinnet men med en hel del "stök" här hemma. Stökigt för att hemmet fyllts på med alla nya saker som tomten hade vänligheten att komma med. Tomten är också väldigt noga med att slå in alla paket i en väldans massa embalage. Två säckar fyllda med papper och kartonger.

Vi måste ha varit väldigt snälla i år med tanke på alla presenter vi fick. Jag är verkligen dubbel när det gäller att både köpa och få nya saker. Det blir lätt hysteriskt och jag får lite panik av att drunkna i nya, och i vissa fall onödiga saker.
Men jag älskar att både ge och få paket. Att se Amanda resten av kvällen stråla över den nya mobilen med de nya högtalarna och gång på gång säga.
-Men titta så fin den är mamma. Kolla. Man kan göra så här och så här...och lyssna på ljudet! Visst är den fin?
Då blir man glad. Så länge saker och ting uppskattas då är det fakstiskt okej tom. med nya tekniska saker med nya laddare, nya kablar, nya batterier. Vet att vi kommer leta efter rätt kabel till alla grejer hundra gånger. Jag vet att frustrationen kommer vara påtaglig när barnen är hos mamma och kabeln hos pappa men  just nu är det okej.

Själv fick jag så många bra saker. Drar man det till sin spets så är väl de mesta onödigt men i den värld vi lever i så har vi en lite sjuk uppfattning om vad man behöver och inte behöver. Jag har bestämt mig för att det mina nära och kära bestämt att dom vill ge till mig behövde jag. Det känns bäst så. Fick en ny bilsterio (vilket mina barn ljublade över för då kommer min skönsång kunna dränkas av radion). Tjejerna hade inhandlat juicepressen jag önskat mig och en underbar parfym. Tack tjejer!

Fick dessutom, och det var helt galet, en skrivare med både kopiering och scanner. Har levt utan skrivare ett tag nu och nästa vant mig men åh va skönt det ska bli att kunna fixa allt sånt själv framöver. Tack Janne och Nicke!

Julafton blev en bra dag. Trots att Hanna känner sig sjuk. Trots att Amandas pump strulade lite. Trots att vi vuxna blir trötta och sega efter att ha ätit för mycket. Julafton blev bra för jag fick ha de mina omkring mig och ingen satt ensam och jag slapp må dåligt över att vara på fel ställe vid fel tidpunkt.

Det bästa var att när tjejerna summerade dagen så var dom mer än nöjda och jag hörde och såg att dom verkligen menade det. Inte bara över alla julklappar utan över hur allt blev.

Stor Kram till Er som gjorde julafton till en glad dag.

God Jul

God julafton på Er alla där ute.

Jag önskar Er alla en riktigt, riktigt fin julafton.
På julen får man önska sig saker. Vad önskar Ni Er?

Jag önskar att alla någon liten stund i dag, mitt i alla överflöd av klappar och mat, kan känna den där speciella innerliga tacksamheten över något. Är det en julklapp? (det är okej att känna glädje, även över ett materiellt ting även om den här texten låter som hämtad ur ett evangelium) Eller är det att de äldsta finns med Er ännu en jul? Är det att Ni får fira jul med Ert nya lilla barn? Är det att Ni befinner Er på annan ort och njuter av snö i drivor? (Ja Anette, är lite avis) Är det att Ni i år får fira jul precis enligt traditionen eller att Ni haft kraften att bryta en tradition Ni länge tyckt varit mindre lyckad? (detta kan vara det svåraste som finns) Är det att Du hunnit klart med allt donande inför julen eller är det att Du faktiskt struntat i om det blir klart? Även det kan ge viss tillfredsställelse.

 Alla älskar inte att fira jul. Alla har inte möjlighet till gemenskap. Alla vill inte vara i den gemenskap som är vikt för just dom. Tänker främst på alla stackars barn som får sina jular söndersupna. Inte en jul, utan år efter år. Tänker extra mycket på alla dessa små och önskar att jag kunde göra något för att rädda dom från julen som mest måste vara en plåga och en oro.

Själv är jag tveklöst mest tacksam över mina tjejer Hanna & Amanda. Jag älskar Er mer än jorden är rund och rymden är stor...

EN RIKTIGT GOD JUL TILL ER ALLA!!






Dan före dan...

...och efter imorgon är det över. Klart. Allt inför och sen över så fort. Likt en vällagad måltid som tar tid att göra och sen äter barnen på tio minuter. Konstigt. Skönt tycker många.

Var nog inte världen populäraste mamma när jag tackade jag till den där tiden hos Diabetsläkare idag klockan 9.00. Amanda har lov och tycker inte man ska behöva gå ur sängen före elva. Men idag blev det ändring på det.

Allt är handlat och paketen inslagna. Men mitt hem ser ut som om kriget gått fram. Krig och jul hör inte ihop så jag får nog ta och skapa lite fred här.

I kväll ska skinkan griljeras och maten till imorgon förberedas. Men inget julbord. Vi hoppar det och kör trendigt på en allternativ jul.

Vi ses då...

Mera stök....

Har nu nästan slagit in alla julklappar. Barnen har lämnat hemmet för att ge sin pappa lite bonustid. Dom åkte dit idag och ska klä gran och äta skinka. Dom fattas mig. Som vanligt!

Kvällen innan julafton har alltid varit lite helig för oss. När allt är klart och man sitter och myser och bara finns till. Lugnet är så totalt då. Ja förutom att döttrarna då sätter igång med stora "vi vill ha julklappar redan nu" snacket. Allt för många gånger har vi gett med oss och dom har fått tjuvöppna efter att klockan blivit tolv. Dumma oss. Dom vet att tjat kan ge resultat och sparar därför inte på krutet.

I år är första gången jag inte har mina tjejer hos mig dan före dan. Det känns okej. Fast känner jag mig själv rätt så klämmer jag nog en tår imorgon kväll. Inte för att jag är ledsen egentligen utan mer av nån slags vedmod. Med det här kommer bli en bra jul. Har haft många, många bra jular. Men den här blir lite speciell. Inte minst för det är första julen sen jag var barn som jag ska vara hemma hela julafton. Jag har aldrig lidit av att åka runt till våra olika föräldrarpar. Inte alls men det ska ändå blir skönt att bara få vara hemma. Dessutom får jag ha alla dom som betyder mest för mig, omkring mig. Det kan inte bli bättre!

Dan före dan före dan...

Tassar runt efter en dusch och försöker få liv i den minsta som verkar mer död än levande. Hon har jullov hon...

Igår kom det. Julnojjan, som helt lyst med sin frånvaro ända fram till nu. Men nu kom den alltså. Känslan av att "oj va jag inte har hunnit göra allt det där som jag skulle ha gjort".  Det blev till att ta fram papper och penna och göra en klassisk "Göra lista". Konstigt att det där med att skriva ner saker och ting lugnar stressen. Fattar överhuvudtaget inte att jag blir stressad. Helt onödigt och ändå så kommer det.

Idag ska jag ta mig in till stan och leverara ett par kassar julklappar som ska till föräldrarna för vidare utdelning. Sen blir det lite tid på stan. Måste se till att få skinkan inhandlad idag också. Vi ska inte ha sån mycket julmat och det är verkligen sanning. Vi ska inte käka nått traditionellt julbord i år. Vi har konstaterat att ingen är speciellt förtjust i det ändå. Framförallt inte barnen. Dessutom hinner dom få sina köttbullar hos farmor och farfar tidigare på dagen när dom ska dit.

Nähä mina vänner. Nu kör vi igång dagen med en rivstart....


Granen är klädd...

...och nästan alla julklappar inslagna.
Lugnet har lagt sig, och det är ingen lögn, över hemmet. Vi har käket framför tv:n. Köksbordet är fortfarande ett bombnedslag men det gör inget. Granen blev klädd. Inte den finaste jag sett men den är okej. Hanna påstår att att vi haft fulare. Jag tror henne. Det hänger tre änglar i granen. Tre tjejer som skapar julstämning på sitt eget sätt. Tack och lov att mina galna men fina ungar finns. Vad vore livet utan dom? Tur att dom står ut med sin mamma.

Såg Robert Gustavsson som var gäst hos Robin nyss. Han fick frågan om vad han gör tillsammans med sina söner.
-Håller mig undan, svarade Robert. Är inte speciellt het där just nu.
Sönerna är 16 och 17 år. Stackars Robert.

Carl Larsson eller hemma hos oss

Julmusik från sterion. Knäcken på spisen, skinkan i ugnen. Alla är fin klädda och hänger stillsamt upp varsin kula i ganen. Design Carl Larsson.

Granskrället får inte plats någonstans. De enda som doftar är granen som flyttats runt fjorton gånger. Amanda fällde nyss dagens kommentar då stjärnan skulle sättas upp i toppen.
-Kan du ta bort alla dom där som sticks!
-Nä, det kan jag inte. Det är en äkta gran Amanda och det som sticks kallas barr.

-När jag blir stor ska mina barn få en rosa gran om det är det dom vill ha. (vilket jag inte får för jag måste lida hela julen med en grön gran)
Design Monika.

Pust! Ge mig styrka. Mammaor ska vara glada inför julen och inte tycka nått är jobbigt för det är ju så mysigt med jul.
Är fortfarande glad men något svettig.

God kväll alla

...eller så ska jag säga God natt. Måste bara skriva några rader innan jag däckar.

Först lite innebandy. H1 spöade jumbon med 11-5. Skönt med tre poäng och nu får killarna lite julledigt. Tycker jag dom förtjänar efter en, i mitt tycke, strålande "första halvlek". Det gnälls och knorras på en del håll men va fasen. Onyx är är nykomlingar i division 1. Det gick över alla förväntningar inledningsvis och så fort de gör några mindre bra matcher börjar det klagas. Trams, tycker jag!

Ramdalen och H3 fick klara sig utan mig på läktaren idag. Helt rätt Tobbe! Lika rätt som att det gick bra till slut ändå. Vinst med 8-4 mot Flen. Visste att både Nicke & Anette var där så det kändes lugnt. Jag fick dessutom rapporter per sms från Nicke under matchens gång. Grattis Tobbe och Kjell-Kriminell och hela H3 naturligtvis.

Imorgon hoppas jag att julen på allvar ska kliva in i mitt hem. Granen ska från ballkongen och in och kläs. Mysigt, mysigt!
Men först ska jag sova. Sova tills jag vaknar. D.v.s jag vaknar antingen tidigt och svär över det eller så sover jag till mitt på dagen och inser att jag redan klivit in i tjejerna lov-rytm. Vet inte vilket som är värst.

Må gott och så hörs vi imorgon!


Lördag hela dagen

...men först fredagskvällen då Amanda hann med att göra hela pepparkakshuset själv.

Lilpistolen användes till att limma...
 

ihop bitarna....



På kartongen visade man upp hur ett hus
skulle kunna se ut när man pyntat det klart.



Så här blev Amandas. (Hanna drog till
stan så det blev inget syskonkrig i år.


Idag tillbringades förmiddagen i sporthallen. H6 spelade match. Ingen kul historia. Det roliga inträffade efter match då
H6, H1 och D2 önskade Nicke God Jul genom att ge honom Guitarr Hero World Tour.



Lycka blev total och precis som jag förutspått så sa han; "Faan ni är ju inte kloka".

Resten av dagen har tillbringats i Norrköping. Några julklappar till är fixade!
Nu blir det pizza!







Uppdrag "fullt hela dagen"

Innebandy, Norrköping och en dag av Överaskningar väntar. Skriva blogg får inte plats just nu.

Skriver senare och då kommer även bilden på Amanda papparkakashus att presenteras.

Ha en bra dag!

Jullov!!

Nu är det julov på riktigt. Ett par veckors lugn och ro. Hur mycket lugn och ro det blir återstår väl att se. Sa just att jag skulle vilja ha ett hus.
-Jamen fatta vad vi skulle ha många ställen att röra till på då, svarade Hanna.
Ska fundera på det. Hon kan ha en poäng.

Vi har iallafall fikat tillsammans efter att tjejerna haft sina avslutningar i skolan.



Amanda kom hem med sitt livs första betyg. Strålande jobbat gumman!

Snyggaste brudarna


Nu ska jag ta ett långt bad och försöka varva ner för att sen varva upp igen. Ikväll ska det nämligen göras pepparkakshus vilket brukar sluta med att jag svär över att bitarna går sönder. Amanda och Hanna dekorerar var sin sida på huset. Hannas blir alltid finast enligt Amanda och ändå envisas hon med, som bara en tjurig lillasyster kan, att hennes sida  ska stå mest synlig. Phu! Det där med lugn och ro är nog att försköna livet lite.

Har hängt upp hjärtan i fönstret och irriterats över att dom snurrar runt hela tiden och inte alls hänger så där lugnt och stilla i sina pärlband.
-Jamen det är ju värmen från elementet mamma. Värmen stiger förstår du.
-Jo, ja okej. Fattar fast jag inte hade VG i både fysik och kemi!

Vissa saker gör en extra glad...

Skrev ett inlägg för några dagar sedan; Julkort är mysigt

Det har ramlat in några stycken från släkt och vänner och jag tycker det är mysigt och jag tackar så mycket för dessa.

Idag kom de dock två stycken som gjorde mig så där extra glad och varm i hjärtat. De ena var från Anette, en av bloggens mest trogna läsare. Fick ett härligt skratt då jag förstod att hon läst inlägget. Tack!

De andra var från Familjen Gadd. En familj jag lärt känna genom innebandyn och tycker såå mycket om. Malin, deras dotter, en starkt lysande stjärna som kommer förgylla Onyx damlag många år framöver med tanke sin unga ålder. Malins föräldrar är fantastiska människor som alltid finns på läktaren vare sig matchen går i Ramdalen eller Nykvarn en lördag kväll.  Stor kram till Er!


Snart kommer....

tjejerna hem för julovs- fika. Har varit hos bagarn och handlat gott fikabröd.
Nu väntar tomten på att få välkomna tjejerna hem.


Det är stökigt här ikväll....

och mitt i all röra så sitter och jag och slår in klappar för brinnade livet. På nått lustigt sätt lockar det mer än allt det där plockandet. Jag gillar ju att slå in paket. På flera ställen ikväll där vi handlade frågade man om vi ville ha det inslaget.
-Nej, sa vi!
Ja men ärligt. Hur kul är det att få ett sånt där fint inslaget paket från en butik?
Jo, det är ju kul för föräldar kan aldrig slå in paket lika proffsigt som affärerna, men och det är ett viktigt "men".
De där butikerna kan inte fatta att dom inte ska klämma dit sin klister logga överst på det söta paketet.!
Hur kul är det att få ett paket som det står God Jul från Glitter eller Kapp Ahl på? Var tog gissningsleken om vad paketet innehåller vägen? Lika trist är det att få en sån där typisk liten platt kartong med halvrunda gavlar från Åhlens. Okej kan det vara en cd skiva? Nej. Man ska inte på något vis kunna ana vad det är i paketet.

Ytterligare en sak att att tänka på är att gömma inte bara paketet när de väl är inslaget, utan även allt bevismaterial.
D.v.s. kartonger, påsar och kvitton! Barn vill bli överaskade. Dom vill inte veta i förväg men om dom skulle springa på nått så har de ögon som hökar. Speciellt så här i juletider.

Imorgon kommer tjejerna hit efter skolan och vi ska ha vårt traditionella "fika efter avslutad termin".
Så för att alla spår ska vara undanröjda så leter jag vidare efter bra gömställen nu....


Julstämning på Kvantum

Ikväll har Nicke och jag handlat de mesta av tjejernas julklappar. (och jag vet att trots att dom gnällande påstår att det inte alls är lika spännande som när dom var små så, spricker dom snart av nyfkenhet)

När jag kom hem till lilla Ockle igen stannade jag till på torget. Skulle hämta ut ett paket vilket man gör inne på Kvantum när man bor i Ockle. Kliver in genom dörrarna och möts där av ett jätte gulligt luciatåg. Inne i butiken bjuder man på kaffe och glögg, glass, pepparkakor och på små bord bjöds på andra smakupplevelser. Dessutom springer små tanter omkring och bjuder, inte bra barnen, utan alla på godis. Vilken känsla man lyckats fixa till. Jag hade kunnat gå därinne hur länge som helst och njutit av alla doffter. Det var så häftigt att se hur alla människor stannade upp. Det blev ju lite trängre i butiken av alla tillfälligt uppställda bord och ännu lite trängre av att medans man drack sitt kaffe, åt sin kaka eller glass så stod man still en stund och pratade med någon bekant. I Oxelösund känner nämligen väldigt många varandra. Det är en liten stad. Jag känner ju inte så många men jag njöt av att bara se alla andra. Jag märkte inte att någon endaste blev irriterad eller suckade. Det här konceptet borde vara en del i att försöka minska folks stress symtom runt jul. Självklart fattar även jag att Kvantum räknade med att sälja lite extra tack vare det här jippot. 
Och?? som ungarna skulle ha sagt. 
 Jag tyckte iallafall att det var så trevligt och mysigt! Tack för det Kvantum!

Julklapparna...nu ska det inhandlas

Idag är det dags. Ska straxt iväg och hämta barnens pappa Niclas och så ska vi göra stan. Vi ska handla julklappar till våra kära barn.  Med tanke på deras icke långa önskelistor så borde de gå fort eller just därför ta en evig tid. 
Jag vill inte ge bort pengar! Jag vill ge paket med grunkor i! Så de så!

Solen lyser idag

Har Ni sett att vi har besök av den mycket sällsynta gästen Solen idag?
Mina elektriska stakar har fått lysa även dagtid för det har ju varit så mörkt. Men idag när solen kom på besök kunde jag släcka dom. Det enda som är negativt med solen är att dammet som bor på min tv syns så förbaskat väl. Men jag tänker vänta nån timme för då börjar det skymma och då ser man det inte längre. Så löste man det problemet. För visst är det väl så att det man inte ser, vet man inte om och de man inte vet mår man heller inte dåligt av?

Journalisten som aldrig blev av!

Jag upplever att många ungdomar känner oro inför framtiden. Många längtar efter att få sluta det inrutade skollivet och gå vidare. Samtidigt vet många inte till vad? Jobb eller fortsatta studier. 

Det är lite synd om de femtonåringar som ska välja till gymnasiet. Hur ska man kunna veta i så unga år vad man vill arbeta med i framtiden? Att man ska gå är nästan en självklarhet idag. Riktigt lika självklart var det inte på min tid, även om jag tror att de flesta ändå tog sig igenom ytterligare två eller tre års skolgång till, efter de nio obligatoriska.

Mitt eget gymnasieval blev något annorlunda eftersom jag var trött på skolan, trött på Nyköping och säkert rätt trött på mig själv också. Jobbig som jag var, i tonåren! Jag valde att gå på en folkhögskola långt ut i skogen. Flyttade hemifrån som 16 åring, bodde på internat, gick i skolan och fick mitt gymnasiebetyg. Den tiden i mitt liv kan nog jämföras med pojkarnas lumpentid. De var riktigt tufft mellan varven men så här efteråt minns man bara alla roliga och galna stunder.

Själv var jag på det klara med vad jag skulle bli redan som tolv, trettonåring. Jag deklarerade tydligt och klart att det var journalistyrket som hägrade. Helst ville jag skriva om sport. Under 80 talet fanns bara sport i i huvudet. 1984 i juli-augusti gick OS i Los Angeles och tv-sändningarna gick nattetid. Jag flyttade under dessa två veckor ner i husets källare med madrass och kudde. Sov på golvet på dagarna och på nätterna såg jag allt som visades. Missade en stor händelse, vilket grämer mig än idag. Jag råkade slumra in just under den tiden Kent Eldebrink tog sitt brons i spjut. Illa!

Mot slutet av detta OS hade familjen planerat in en Danmarks semester. Detta gjorde att jag fick slita mig från min madrass och ta mig ut i det vanliga livet. Därför fick jag, liggandes i en våningssäng med radiosporten tätt tryckt mot mitt öra bevittna att Patrik Sjöberg tog silver i höjd. Minns att det var så svårt att inte få ljubla högt. Kunde ju inte väcka resten av familjen även om det var en stor händelse.

Efter sommarlovet återgick jag till skolan och på svenskan fick vi till uppgift att skriva om något vi upplevt på sammarlovet. Jag valde naturligtvis att skriva om OS! Antagligen en av de bästa uppsatserna jag skrivit i mitt liv. MEN den blev totalt sågad av min svenska lärare. Han gav den ett lågt betyg med motiveringen:
- Det där har du ju skrivit av ur en tidning!
Jag blev arg och sårad så långt in i själen som en rabiat tonåring kan bli. (tänk på det alla lärare och vuxna: det kan se ut som om orden Ni säger rinner av en stöddig kaxig unge men i själva verket kanske era ord påverkar mer än vad ni förstår)
Vet att jag slet uppsatsen ur hans hand och lämnade lektionen utan ett ord. Sen gick jag hem till mamma och grät! Jag hade inte skrivit av en enda rad men självklart fanns i min uppsats likheter med sportens artiklar. Jag hade ju levt ihop med kvällstidningarnas och sportkommentatorernas termer i nästan två veckor. Klart man påverkas.

Jag ska inte säga att det var den lärarens sågning som innebar att jag aldrig sökte till journalisthögskolan. Det vore att vara orättvis, även om jag fortfarande har lust att spotta den mannen i ansiktet, när jag ser honom. Men nej, det var många orsaker till att jag aldrig på allvar tog tag i den där drömmen. Kanske var jag feg. Kanske trodde jag för lite på min egen förmåga. Eller så kom bara själva livet i vägen!

Under en senare del av livet pluggade jag på komvux. Valde efter mycket vånda Svenska C. En kurs som i stort sätt bara handlade om att skriva. Hur skulle jag klara av det? Minns att jag var beredd att hoppa efter de första två veckorna. Det var hemskt! Alla i klassen var skit duktiga och jag som inte skrivit på riktigt på så länge, kände mig så kass. Läraren, Ola, var grym, i dubbel bemärkelse. Han kunde sin sak och var duktig men han hade också grymt höga krav. Varannan vecka fick vi en ny skrivuppgift. Till veckan därpå skulle vi gjort skissen och ta hjälp av klassen för att utveckla det vi skrivit. Sen skulle uppgiften in. Snacka om att få öva upp det här med att ha en deadline och att skriva på beställning. Det var ångest! Men så roligt! Gick ut kursen med högsta betyg men glädjen över betyget var inget i jämfört med glädjen att äntligen fått bekräftat att det jag skrev dög.

För mig är det skrivna ordet heligt. Har jätte svårt att kasta böcker tillexempel. Det är ju någon som skapat. Det är konst. Känner en stor beundran inför dom som kan, med det skriva ordet, förmedela känslor av igenkänlighet. Allra helst de som skriver om vardagliga situationer, det dråpliga och vanliga.

Äldsta dottern skriver också en del. Hon är duktig. Vissa saker hon skriver gör att jag gråter. Visserligen är jag en blödig person men det hon skriver berör så ända in i själen. Måtte hon fortsätta. Måtte ingen ta ifrån henne sitt sätt att uttrycka sig. Måtte ingen kritisera den text som kommer ut på pappret och som är hennes.


Lycka för en mamma

Går in till sängen för att bädda inför natten. (nej jag bäddade inte i morse)

Hittar följande på huvudkudden.



Hanna har skrivit en hälsning och det gör mig så lycklig och tacksam så jag vet inte om jag kommer kunna sova i natt.

PS:et visar att den ungen känner sin mor. Hade absolut sms:at henne och frågat om jag fick lägga ut ett kort på detta på bloggen. Nu behövde jag inte störa henne i hennes sömn.

Tack älskade unge att jag får vara Din mamma!


God kväll

Hemkommen från IKEA. Det gick bra. Handlade jätte lite saker idag faktiskt.
Nej Anette. Köpte varken värmeljus eller servetter den här gången. För att vara mig så är det mycket ovanligt att lämna IKEA utan vare sig ljus eller ljuslyckta.
Det största som hände där var nog annars:
1. Att det satt tre personer i resaturangen när vi kom dit vid fyra och ingen i kön. När hände det sist?
2. Att Ted "Olyckan" Åström var där. (han hade blivit äldre sen sist, vilket kanske inte är så överaskande precis)

Dagens största händelse annars idag är att Bloggen slagit besöksrekord vilket gör iallafall mig glad!
Tänk att folk där ute är roade av att läsa det jag skriver.

Nu höll jag på att glömma bort att berätta att Hannas rapport blev klar i morse. Vet Ni hur besvärligt det är att skriva en avhandling enligt konstens alla regler? Det ska vara ett syfte med det hela och vidare ett gäng intelligenta frågeställningar och dessa ska sen löpa som en röd tråd genom hela arbetet. Sidhänvisningar och källor ska finnas på allt Du skriver. Till slut ska du ha en bra slutkläm som visar att du tolkat resultatet på ett smart vis. Stackars Hanna! Hennes mamma är grymt petig när det gäller sånt här. Men det blev bra till slut. Nu väntar vi på att läraren ska läsa och säga sitt. Om han inte blir nöjd så tror jag att jag ska ta ett allvarligt snack med den personen.

Nu ska jag sova.
God natt på Er alla och tack för att Ni läser min blogg.


IKEA....igen!

Nu ska jag straxt dra iväg till biblioteket här i Oxelösund. Ska träffa Helena, en av de där idioterna, som lägger ner sjukt mycket tid på vår kära klubb. Vi ska diskutera lösningar inför en uthyrning av Lägerboendet i början av januari. Efter detta tror jag med största sannolikhet att jag åker till IKEA. Ja, vet. Det var inte mer än par veckor sedan jag var där. Men varuhuset är som mitt andra hem och katalogen min bibel. Så jag njuter och ser fram emot att få umgås lite med likasinnade. Jag vet. Det finns typer som anser att detta är höjden av stress och tristress. Men Ni väljer säkert någon annan liten sekt att må bra ihop med istället.

Jodå, Ni har kommit rätt!

Ja, om Ni nu försöker gnugga sömnen ur ögonen och tror att Ni drömmer så kan jag tala om det gör Ni inte.
Axblock var tvungen att byta skepnad och få sig en ansiktlyftning. Rosa är okej på små barn och på vissa andra grunkor men enligt Hanna, och även mig själv, så passar Rosa inte så bra på min blogg. Nej, bloggen borde få en mer mogen stil påstod Hanna. Sagt och gjort. I natt började vi spackla, slipa och nu har vi målat om också. Tacka sjutton att man är trött idag. När färgen torkat, under jullovet ska vi försöka ordna så att vi får upp lite tavlor på väggarna också. Texten ska naturligtvis också få en annan färg. Vi får se om jag blir nöjd. Annars målar jag om igen! Vad tycker Ni? Visst blev det iallafall bättre??!!

Satt nyss i soffan och stirrade framför mig. Kände att så här trött var det evigheter sen jag var. Tyckte nog lite synd om mig. Satt där en stund och tassade efter en stund ut och hämtade muggen med de nybryggda kaffet. Plötsligt ute i köket kände jag att tröttheten nästan försvunnit. Undrar var som händer i kroppen när man fått vara vaken en stund. Vad är det som gör att man helt plötsligt ändå orkar börja tänka? Borde skicka in en fråga till "Hjärnkontoret", tänkte jag. Sen slog mig tanken. Finns det underbara lilla programet fortfarande? Eller har världen förändrats? Är det så att dagens unga ratat "Hjärnkontoret" för att istället få sina frågor besvarade av "Fråga Olle kanske"?

Måste bara...

skriva ett kort inlägg till innan vi fortsätter diskussionen om den multiplikativa modellens vara eller icke vara.

Igår spelade Tessins killar Skol SM och vann båda matcherna. Således gick man vidare, vilket tydligen aldrig hänt förr. Jätte roligt! Men va irriterad jag blev idag när jag får höra vad en av ledarna ifrån ett av motståndarlagen sagt innan match. Han stod tydligen och gjorde sig rolig över hur bra hans eget lag var och att Nyköping kunde väl få välja sida för någon mer vinst skulle man ju inte räkna med den här dagen iallafall. Han hade minsann så många spelare som hade en plats i distriktslaget men i hans skollag platsade dom inte. Underförstått; fatta vilket lag jag ställer på plan.

Pinsamt och så skönt att få tvåla till just det laget med den ledaren.
 
Jag skulle bli glad om någon kunde säga att "så där sa han inte". Men tyvärr tror jag det stämmer.
Det är inte första gången jag hör skräckhistorier om den här mannen och hans ledarstil. Jag tvivlar inte ett dugg på hans kapacitet som tränare. Det är inte det. Han måste ju vara grymt duktig eftersom han får fortsätta att hålla på att träna och utveckla ungdomarna. Men nog borde väl en tränare /ledare  kunna vara en lite bättre förebild och visa lite mer ödmjukhet??

Tyst det är huset....

Vi pluggar nämligen, Hanna och jag. Rapporten ska vara klar ikväll om vi så ska sitta till tre i natt vilket jag verkligen hoppas vi slipper. Men klar ska den bli och jullov ska vi ha. Snart!

Hej å hå...

En uppmaning till Er alla!

Tänk nu på att alla inköp till Er själva är strängligen förbjudna under hela december!
Det gäller även Dig kära svåger.

Anledningen till detta desperata inlägg är att jag kom och tänka på en fantastisk liten söt historia som utspelade sig för något år sedan. Mamman i familjen hade köpt, tillsammans med dottern, en motionscykel till Pappan. En julklapp som Pappan önskat sig. Till historien hör att Mamman och dottern hade slitit och kämpat för att få in cykeln i bilen och frakta in den i huset. Mamman hade sagt till den lilla Dottern så där hundra gånger att:
-Du vet att det här är en julklapp till Pappa. Det är en hemlis. Du får inte på några villkor tala om för Pappa vad han ska få. Det är en överaskning. Pappa vet inget men han kommer bli jätte glad. Osv.
Dottern lovade dyrt och heligt att hon inte skulle säga ett knyst till Pappan.

En kväll då Mamman jobbade kväll ringde Pappan från hemmet.
-Du jag tror jag gjort nått dumt!

Den lilla Dottern hade hamnat i sitt livs dilemma. Det visade sig nämligen att Pappan inte trodde att han skulle få nån motionscykel i julklapp utan helt enkelt gått och köpt sig en själv! Inte nog med det, han hade stolt visat upp sitt nya kap för Dottern. Den lilla människan hade inte vetat vilket ben hon skulle stå på. Hon hade lovat Mamman att inte säga nått om överaskningen till Pappan. Men nu var ju överaskningen helt förstörd och Mamman skulle inte bli glad!
Efter mycket om och men hade Dottern lite kryptiskt sagt: jag tror att du gjort nått väldigt dumt nu Pappa!

Minns inte vilken av cyklarna som blev kvar i hemmet. Om det blev en ny överaskning till Pappan eller om han som "gjort nått dumt" inte fick några paket den julen.

Summan av detta är alltså: Köp ingenting till Dig själv i december om Du inte vill få onda ögat från Din dotter!

Ap-kassan

Har nu påbörjat dagen och vilken start sen.
Har ringt ett av dom där "usch jag får ont i magen samtalen."
A-kassan ger mig verkligen ont i magen. Så fort man får ett brev från den instansen så vet man att det är nått knöl på gång. Jag river upp kuvertet varje gång för att, naiv som jag är, hoppas att jag ska fel. Hoppas att dom bara vill gratulera mig till att jag fått ett jobb eller lovprisa mig för att jag är en rackarns trevlig tjej. Hittills har det inte hänt! I varje litet utskick dom gör finns dessutom garanterat en liten rad insprängd bland all text som hotfullt talar om att:
Gör du inte som vi säger så blir du avstängd!
Är det konstigt att man får ont i magen? Känner att jag nästan bockar och bugar varje gång jag har med dom att göra.  Skulle vara intressant att göra en undersökning och kolla upp hur många abetslösa som fått ökade magkatarr och stress besvär sedan dom hamnade i a-kassans händer.

Hur som helst. Fick prata med en snäll liten dam som förklarade dom nya reglerna så där en fem gånger för mig. Väldigt pedagogiskt, på olika sätt, för att kanske få mig att fatta. Hon sa dessutom att jag inte alls var trög, vilket jag borde kunna bli lite glad över, och att de flesta tycker att det är svårt att förstå. Det var snällt sagt även om jag inte får mindre ont i magen av det. Men nu får det vara nog av självömkan. Nu ska jag fira jul, med eller utan ont i magen. Men jul ska vi ha!

Längtar efter mina barn idag! Extra mycket. Vill ha hit dom. Mina tjejer ger mig inte ont i magen. Som på en beställning, som på ett recept från apoteket, kommer Hanna hit idag. Glädje och kärlek som gör att det onda i magen försvinner!

Så där ja...

..nu har Monika tvätttat! Ovanligt? Nä, inte alls. Påminn mig i sommar när tjejerna har träningsledigt om hur lite tvätt det blir och att jag då ska njuta av de mindre fulla tvättkorgarna.

Sen har jag faktiskt städat några skåp och lagt in hyllpapper med julmotiv. Fast det sista var inte alls sant.
Nej det räcker så bra med att knöla in allt där det ska vara. På arnö bor en dam som måste börja julpynta redan i slutet av november för annars hinner hon inte få fram allt till julafton. Det är sant. Hon har tom små virkade remsor som hon klär  kryddhyllan i köket med. Phu! Blir svettig bara jag tänker på det. Men hon är säkert lycklig med allt sitt röda pynt och då blir det ju julefrid hemma hos henne iallafall.

Visst har väl varje hem ett sånt där skåp alternativt låda där man kastar in/langar ner, allt sånt där som man inte vet var man ska göra av? Eller är det bara jag? Jag måste iallafall ha ett sånt ställe. Oftast kan jag när jag väl röjjer det där skåpet kasta det mesta som finns där men det är precis som om det måste ligga och mogna till sig innan det kan hamna i papperskorgen.

Julkort är mysigt

Riktiga julkort, sådana som man får med posten är charmigt. Kanske för att det börjat på att bli allt mer sällsynt. Jag tycker verkligen om att få julkort så Ni som brukar skicka. Fortsätt med det. Men hör ni till dom som sparar förra årets kort för att se vilka som är värda att få ett i år så lär Ni inte hitta nått med min namnteckning på, från förra året.

Jag har nog inte skickat julkort på flera år faktiskt. Borde kanske skämas lite. Men bara lite. Så länge min farmor fanns i livet skickade jag alltid till henne. Hon var gamal och tyckte det var viktigt.

Skälen att jag lagt ner det där är flera. Dels kan ett argument vara att det faktiskt blir en ganska dyr kostnad med kort och porto. Iallafall om man vill skicka till många. Att tänka på miljön är ju sobert men så duktig är jag inte. (trost att jag numer sorterar soppor riktigt bra faktiskt)

Huvud-argumentet mot detta är dock att det till sist kändes så oerhört fåningt att sitta med adressboken och gå igenom den från pärm till pärm. Vilka ska få julkort i år?
-Så nu har jag kommit till Ö. Nu får Ni andra skriva under med era namn.
Bunten langades över till man och barn som flitigt skrev sina autografer på kort efter kort. Snacka om löpande band.
Nä. Det där med julkort får vara. Kanske tar jag upp det när Ni minst anar det men då ska det vara julkort med känsla. Egna kort och bara till vissa utvalda. (inte från a till ö) Kort med en känsla att jag verkligen vill önska  en riktigt god jul.

God middag

Städar man till jul eller för att det är jul?

Städar man för att julen är på ingång och därför ska hälsas med skinande rena hem eller är julen bara en orsak som gör att de där extra snuskiga ställena i hemmet, dom som inte syns normalt, blir rengjorda? Är det det sistnämnda så är det kanske bra att många städar till jul. Själv tror jag inte det blir nått större pådrag när det gäller städningen. Städar nog som vanligt för jag är helt säker på att det kommer stökas ner som vanligt.

Ska lägga ner mer tid på julklapparna. Men det är svårt i år. Svårt och rätt sorgerligt när man inser att ens barn tycker sig ha nästan allting. Dom önskar sig pengar och kläder typ. Jag beklagade mig för Hanna i går då önskelistorna är lite korta och rätt tråkiga. Tjejernas önskelistor ska dessutom delas upp mellan mor och far-föräldrar. Fast år andra sidan är det ju bra att dom önskar sig det dom behöver i vardagen. Tror egentligen att det är jag som tycker det är tråkigt att ge bort pengar. Det var mycket roligare förr när man fick köpa ett babie cafe eller nån annan hysterisk leksak som barnen trånat efter hela december. 

 



Jodå...

grannen är fäld!
Nej, jag menar naturligtvis granen. Den står nu på balkongen i väntan på att få sina nya kläder. Tror nog att jag tar in den imorgon. Problemet är bara att jag nu har en gran men jag vet inte alls var jag ska få plats med den. Låter lite som jag!

Hade tänkt att jag skulle kunna få lägga ut lite glada kort från turen i skogen. Hade ju varit grymt att fota mig själv ståendes med yxan i ena handen och granen i andra. Men det blev inte riktigt så. För det första så fick jag hjälp att fälla granen. Av Jannes snälla far som med hjälp av käpp tog sig ut i skogen för min skull. Tack och lov att han inte ramlade och bröt sig. Det hade just varit snyggt. Lagom till jul och på grund av mig. Usch. Sånt kan jag få ont i magen av. Men han ville så gärna hänga med ut. Stort tack iallafall. Jag tog några kort på skogshuggaren men kameran ville inte alls fungera så tyvärr inga bilder att lägga ut. Typiskt!

Granen var iallafall jätte stor. Jag som bara skulle ha en liten. Den här hade platsat på vilket torg som helst. Men Jannes pappa tyckte "toppen" på den här var så fin så vi fälde jätte granen och sen tog vi bara med överdelen hem.

När vi kom hem från skogen käkade vi brunch och då hade kameran lust att fungera igen. Det är väl märkligt.



En tallrik mat kan man ta hur många kort som helst på men hur ofta hugger man sig en gran?

Nu ska jag snart krypa ner i sängen.
Imorgon ska jag nämligen gå upp så där gruvligt tidigt. Bara för att sjunka ner i soffan med täcket och glo på "the voice" och läsa sporten i SN. Det kommer stå om en massa innebandy och det gillar jag som bekant!
Må bra alla!

Svenska hjältar

Är trött på galor. Trött på faddergalor, rosa bandet galor och gud vet allt. Är trött på Agneta Sjödin och andra käcka människor som vill att vi ska skänka pengar till alla behövande. Det är inte så att jag är emot grejen att vi ska hjälpa andra som har det svårt. Det är inte heller så att jag inte kan engagera mig. Det är själva tv konseptet jag är trött på. Det har blivit för mycket av den varan.

Men det finns ett undantag. Vill uppmana Er alla att se Svenska hjältar-galan ikväll. Vardagshjältar som gjort fina prestationer för andra människor. Mitt i vardagen. Det är inget att "ring och rösta nu på det här numret", inget "du kan vinna en bil" och ingen Agneta Sjödin. Det är en hyllning till vardagens hjältar och det är Mark. Under förra årets gala grät jag från start till slut.

Titta och må bra!

Hur kunde jag vara så dum?

Hur kunde jag vara så dum att jag när det är sex minuter kvar av tredje och Sverige gör 6-4, säga:
-Japp nu är det klart! Det här släpper aldrig Sverige!

Borde jag inte ha sett tillräckligt med innebandy för att veta att så kan man aldrig säga?
När det stod 0-4 efter första perioden så gick jag och strök. Det Svenska landslaget blev så utspelat så att det var skämigt. Förudmjukade till max av de finska lejonen.

I andra vänder Sverige på matchen och gör sex raka mål. Hur kan det svänga så? Men det gör ju inget när det är de svenske som överaskar. De finska kommer igen och gör 5-6 och 6-6. Förlängning och så kontrar finnarna in 6-7 och vinner VM guld. Hur kunde dom tappa det där 6-4 överläget?

Lovar och svär att aldrig mer vara så där säker på vinst. Ska fortsätta och vara just så där nervös som jag normalt sätt alltid är när våra Onyx lag spelar.

Mer innebandy

Har just fått veta att H6 vunnit med 9-1 och att Andreas storspelat i målet. Kanon kul! Grattis alla H6:are med Kuben i spetsen. Ramdalen och det hala golvet funkade tydligen trots utebliven träning där. Eller så funkade det bara ännu sämre för motståndarna. Hur som helst. Gillar 3 poängare!

Har även läst på www.sn.se att Anton Eriksson gjort bra ifrån sig i gårdagens match mot Visby. Blir glad för Din skull Anton! (och för mamma Anette förstårs som är en sådan där strålande Onyx mamma)

Glad tredje advent!

Det är en bra helg.
En bra blandning av innebandy och julmys. Två trevliga ingredienser i livet.

Först avnjöts innebandy på Ramdalen. D3 mötte Nykvarn i returmöte (dom vann ju borta mot just Nykvarn i onsdags) och gick segrande ur striden med 6-3. Rumpan stod halva matchen och spelade strålande bra. Så kul att hon får lön för allt tränande och får tillbaka lite av sitt självförtroende. Hon är duktig den lilla människan. Matchen som sådan var riktigt bra då man rullade boll och stundtals spelade ut motståndarna. Det känns som om siffrorna skulle kunnat varit större. Riktigt roligt är det dessutom att se flera av a-lags spelarna hoppa in i utvecklingslaget och slita och jobba precis på samma sätt om det vore a-lags match. En självklarhet kan man tycka, men jag lovar så är det inte i alla fall! Att dessutom se den ordinarie stommen kämpa och växa med uppgiften är skit roligt. Jag är såå glad över att samarbetet mellan Onyx båda damlag fungerar på så vis. Tror mycket på samarbete, mindre prestige och nog borde glädjen i att få spela innebandy vara det centrala!?

H1 tog tre nya glada pinnar igår mot Visby. Lång resa hem till ön antagligen. Såg inte matchen eftersom jag valde att stötta Amanda och D3 i Ramdalen men blev glad över de rapporter jag fick visa sms. Stort Grattis killar!

Under senare delen av eftermiddagen var  vi hos Ewa på julmys. Glögg, gröt och skinkmackor. Glada trevliga människor och många glada förvirrade skratt. En jätte mysig kväll. Stort tack till Ewa som fixat allt så bra!

Idag bär det av till skogs. Granen ska huggas och framåt kvällen kan jag nog visa upp bilder från det äventyret.

Må så gott så länge...

Lucia morgon

Vakar dagens ungdomar in lucia så som vi gjorde förr? Det var en stor kväll dagen innan lucia.
Dagen efter blev väl sådär när man trots sen vaka skulle upp och till skolan. Glitter hade man i håret trots att det kliade.

Vet att vi ofta var på gamla Bankiren. Det var det enda stället man kom in på från 15 år. Idag finns det väl ingenstans de unga kan vara? Eller har jag fel? Måste man inte vara minst 18 år för komma in överallt?
Tror man kanske att man gör samhället en tjänst genom att sätta åldersgränser så att de unga drar runt på stan istället? På min tid vara vi iallafall inomhus. Det var drag på Bankiren. Det var som ett riktigt ute ställe. Med musik och bar. Vet att det var grymt häftigt när man kunde visa att man var femton och glida förbi vakten.





Så var det klart...

...det vi alla visste redan innan finalen började. Vi visste väl egentligen att det var klart för flera veckor sedan?! Att Kevin skulle vinna hela Idol tävlingen var ju inte nån högoddsare precis.Det går liksom inte att inte tycka om den där maltesen som lärt sig svenska på rekordtid och som utstrålar massor av energi från scen. Han har en historia med sig som han vinner folks hjärtan med. Det är helt klart att det tilltalar folk ute i landet.

För övrigt har jag bara en sak till att säga.
Jag älskar stearinljus. Tänk om vi kunde leva med endast dessa ljus och skippa alla kalla lysrör. Ska skriva ett längre inlägg om just detta nån annan dag.

Må gott och sov gott!

En klassisk fredag

Tjejerna har åkt till sin pappa.
Jag är inte ledsen eller mår dåligt. Det är inte det. Det är nått annat som smyger över mig när dom lämnat hemmet och huvudansvaret för mat, tvätt, skjutsar och kärlek ligger på någon annan. (ansvar känner jag alltid, kärlek finns alltid men i den direkta vardagen, menar jag)

Helt plötsligt finns det hur mycket tid som helst och jag gör absolut INGENTING!
Det är som om det blir vakum i skallen nått dygn innan jag kommer igång igen. Konstigt!

Ska se om dammsugaren vill leka med mig en stund. Fördelen med en mindre bostad är att det går fort. Sen ska jag ta mig i kragen och åka ner till Ockle centrum för att köpa julklappen till Hanna som råkade springa på häromdagen.

Sen blir det middag hos Janne och så ska vi väl ta oss igenom sista Idol. Hoppas få spöa honom i kort också. Tänk att det gör mig alltid på lika bra humör.

Vi hörs senare...

Spökar det här?

Nu blev jag fakiskt aningens förskräckt.

Satte, när jag kom hem, på tv:n för att se om nån nyhetsändning fortfarande höll på.
På tv 4 visades då förra årets final av Idol. Idol 2007. Marie Piccaso vann även reprisen. Så långt kändes det lugnt.
Man hade väl valt att visa detta som en liten uppvärming inför kvällens stora Idol final 2008, tänkte jag.

Finalen tar slut och reklamen kommer igång. Plötsligt dör tv:n och myrornas krig startar på skärmen.
Va faan! Ursäkta men tv:n får bara inte gå sönder nu!

Glor vid det här laget som en galning på min tjocka tjock tv och funderar på vad som ska hända nu. Sprängs den i luften?? Ryker det?

Inser inom loppet av några sekunder att det jag ser på skärmen är väldigt likt den bild som kommer upp då man slutat spela in ett program men videobandet fortfarande rullar. Jag har alltså lyckats slå på videon. I denna satt tydligen ett band på vilket vi förra året spelade in Idol finalen.

Fattar Ni! De sjuka är väl egentligen inte att jag, min otekniska idiot, råkar slå på videon. Utan det faktum att just Idol 2007 rullar. Ett års gamalt program som dyker upp samma dag som årets final går. Lite läskigt va!?



Lucia, fast först imorgon

Nog borde det väl kunna vara lite snö idag när det firas lucia runt om i kyrkor, skolor och på dagis!

Har skjutsat in Hanna till Nicolaikyrkan så hon får sig en stund andlighet. Kanske skulle vi behöva oss en dos av det, lite till mans. Dom skulle fira lucia och hade fått välja om dom ville gå. Alternativet var engelska så valet blev nog rätt enkelt.

Själv har jag en hög med lappar liggandes vid datorn. Högen säger åt mig att ta tag i eländet. Ring och maila det som behövs. Som vanligt när det handlar om myndighetssamtal har jag absolut ingen lust. Idag ligger a-kassan illa till. Igen! De nya reglerna som infödes i april säger att nu får man som arbetslös inte jobba extra. Ska ringa och se om jag fattat rätt. Vilket jag tyvärr tror att jag gjort men jag hoppas på ett mirakel. Förlåt. Men idioti är vad det är!

Grrrr.


Kvällen går mot att bli natt

Börjar bli trött nu. Hanna packar och väljer kläder inför morgondagen.
Har skrattat så mycket ikväll igen. Kommer bli galet gammal om det fortsätter så här. Hanna kan konsten att få en att få mig på gott humör. Hon är verkligen inte lite rolig när hon sätter igång. Det är synd att det är så svårt att återge den här typen av knasiga skämt och konversationer för då skulle Ni också får skratta Er gamla.

Imorgon är det fredag igen. Veckorna rusar och nu börjar känna lite julpanik. Har handlat för få julklappar för att det ska kännas riktigt bra i hjärtat. Måste ta tag i det nu. Åtminstone bestämma vad som ska handlas till vem.

För övrigt längtar jag till fjällen. Längtar till riktig vinter med vit kall snö som knastrar under kängorna. Här är snön som ramlade ner från himlen blöt och skitig innan den änns hunnit slå i backen. Trist är vad det är!

Om jag somnar, innan jag får nått nytt jag bara måste delge Er, så säger jag God Natt nu.

Vem försöker man lura?

Igår var jag som sagt på föräldrarmöte i yngsta dotterns klass.

Mot slutet av mötet frågade hennes mentorer om vi märkt nån skillnad på på våra ungdomar. Om vi upplevde att dom klivit in i puberteten och ändrat sig något.

-Nejdå. Dom är så så gulliga och trevliga, inga problem alls, svarade alla föräldrar.
Dvs dom som sa något alls. Några satt tysta. ( undrar varför)

-Vem försöker man lura, väste jag i ena mungipan till närmaste bordsgranne.

Jag vägrar att tro att alla trettio elever i en klass alltid är fantastiskt sockersöta och goa att ha att göra med. Tonåringar ska inte vara sockersöta och lätta att förstå sig på! Då är dom inga tonåringar. Antar att föräldrarna vill visa upp att de har en fungerande familj där allt är frid och fröjd. Vilket bara blir patetiskt. Speciellt när alla vet att så inte är fallet.

Vår Amanda är en fantastisk liten person som aldrig slänger i dörrar eller skriker taskiga saker till oss föräldrar. (jag själv var vidrig i den åldern. Hade antagligen kastat ut mig själv, om jag varit vuxen då) Men visst märker man att hon förändrats. Hon är tröttare, mer disträ, mer ointresserad av oss andra, svarar tjurigare och är kortare i tonen. Berättar inte lika mycket utan att man får ställa tusen frågor. Hon tycker inte samma saker är roligt längre som för nått år sedan. Det är kompisarna som betyder mest. Visst har hon förändrats. Hon är lika fantastisk men visst håller hon på att bli vuxen och visst märks det.

Kunde naturligtvis inte hålla tyst vilket så här i efterhand kan verka helt rubbat. Vår dotter är ju inte nått problem. Men ändå bara måste jag ta strid mot allt det där hycklandet. Jag är värdelös att hålla tyst. Jag både skäms och tycker synd om alla föräldrar som sitter där och ska visa upp en snygg fasad. Jag skäms över dom som ljuger. (alla andra vet vilka ungar som strular både i skolan och hemma) och så tycker jag synd om dom som inte törs säga sanningen utan tiger för att mörka.

Varför ska det vara så fult att säga att ibland är det svårt att förstå sig på unga människor när dom befinner sig mitt i sin frigörelse? Varför ska det vara så svårt att bara säga:
-Ibland är det jobbigt att köpa att min söta son plötsligt förvandlats till en egen individ som vill helt andra saker än vad jag som förälder vill?
Det behöver ju inte betyda att jag är dålig förälder eller att mina barn inte blir världens bästa vuxna människor. Det är inget misslyckande. Det är en process. En del av livet.

Tänk om alla vågade lägga undan lite stolthet. Vågade strunta i prestigen och bara blotta sig lite grann. Vågade säga som det är och därigenom få möjlighet att ta del av varandras erfarenheter. Att som förälder höra att det är fler som inte alltid förstår. Som är oroliga. Som inte vet om dom gör rätt eller fel då dom försöker forma sina ungar till de individer de själv vill att de ska bli.

Till saken hör att efter mötet talar Amandas mentor om för mig, vid sidan av, att flera i föräldrar i klassen har ett elände hemma med sina tonåringar som är rabiata och fullständigt omöjliga. Det visst jag redan men ändå var det skönt att förstå att jag haft rätt. I klassrummet satt flera förtvivlade föräldrar och undrade om det bara var dom som hade det jobbigt hemma. Detta bara för att ingen vågar säga som det är.

Lat dag...

Idag är en "lat" dag.

Jag har faktiskt ingenting jag bara måste göra , vilket känns ganska skönt.
Tror att jag ska dra en repa med dammsugaren. Om jag får lust. (eller om jag blir galen på att det fastnar smulor under fötterna)

Det är skönt eftersom jag vet att det i helgen redan är inbokat en del trevligheter. På lördag spelar D3 match i Ramdalen och sen på eftermiddagen ska vi på glögg/jul mys hos Ewa. Det ser jag fram emot. Det är mysigt med "innan jul aktiviteter" och hos Ewa är det alltid trevligt. H1 har match i sporthallen men den missar jag nog. Hoppas dock att killarna tar tre poäng så Ni som ska dit; Heja från mig också!

Just nu verkar det som om Hanna ska på fest i Stigtomta på lördagkväll och jag har erbjudit mig att hämta på natten.

Vi hörs senare...

Ni som pluggar...

eller har koll på det ändå kan Ni svara på en fråga som jag funderat på!?

Visst är det väl ändå så att Wikipedia inte kan ses som en trovärdig källa när man skriver en rapport? Inte kan man hänvisa till den sidan i en källförteckning? Har inte riktigt fattat. Vem som helst kan väl gå in och skriva en artikel om något där eller hur? Finns det någon/några som ansvarar för att innehållet stämmer med verkligheten?

Har hittat en del kul grejer där så det fyller säkert en funktion men det är just det här med trovärdigheten jag undrar över. Håller den när man granskar kritiskt?

Blev visst ett inlägg till trots att jag sagt godnatt redan.

D3 tog andra raka segern

Ikväll vann D3 mot Nykvarn på bortaplan med 6-9. Amanda fick hoppa in efter några minuter då Ullis skadat sig. Hoppas det inte är nått allvarligt. Kul för hela laget med ytterligare en vinst. Följde matchen via sms från Nicke som var på plats.

Själv har jag varit på föräldrarmöte. Amandas mentorer är dom bästa som finns. Dom är grymt stolta över sin klass och överöser dom med beröm. Härligt med lärare som verkligen gillar sina elever. Som fattar att dom är där för elevernas skull och inte tvärtom. Respekt!

Amanda flyttade till sin pappa ikväll. Vi har tillsammans bestämt att korta veckorna hos mig med ett par dagar för att Amanda ska få ytterligare en kväll (när hon inte tränar) på arnö där hon har sina alla kompisar. Ibland är det grymt att vara vuxen och lägga undan sitt eget ego för sina barns bästa. Fick jag bara tänka på mig själv skulle jag vilja ha mina barn boende hos mig alltid. Men nu känns det ändå som en rätt bra variant. Bra för Amanda och det är hon som är viktigast. Hon och Hanna. Kommer aldrig begripa mig på vuxna människor/föräldrar som glömmer vad som är bäst för sina barn bara för att tillfredsställa sitt eget ego.

Hanna har tränat och sen fick vi båda mat hos Janne. Tack för det! Slapp laga mat. Slapp diska! Ibland är det verkligen lyx att slippa.

Nu ska jag sätta tänderna i lite som jag bara måste göra innan sängdags.
Om vi inte hörs mer i kväll...så god natt.

Jag är ingen tjuv!

Anette Du kan vara lugn. Mamma och pappa också. Jag är ingen tjuv.

Jag är så ärlig och har en sån snuskigt hög moral så det är ohälsosamt för mig själv. Läste man psykologi skulle man kunna säga att överjaget mitt är starkare än starkast och styr mitt medvetna jag så till den milda grad.

Jag ska bara låtsas att jag stjäl en gran. Jag ska snällt fråga bonden om lov först. Å jag ska betala för den också. Det är bara så att när man är så här snuskigt ärlig som jag så måste man få låtsas. Livet blir lite mer spännande då. Ja, jag är nog lite barnslig.

Jag ska iallafall få välja ut en jag vill ha och förhoppningsvis finns det några söta små granar där ute i skogen. För finns det bara stora blir det problem. Då blir det trångt i min trea.

Minns när en viss person gav sig iväg vid mörkrets inbrott tillsammans med grannen och snodde björkar inför en studentexamen. Jag satt och inväntade polisens sirener en timme efter att björkarna var i säkert förvar, innan jag kunde slappna av på riktigt. Men kul var det!

God morgon på Er!

Det är verkligen kolsvart ute. Vi tassar omkring här och mummlar lite till varandra. Det är för tidigt, för mörkt och för mycket onsdag för att vi ska orka ha nån vidare konversation. Vi är trötta och längtar efter jullov. En och en halv vecka kvar sen blir det ett skönt break från vardagen. Då ska vi ha sovmorgon varje dag!

Amanda ska iväg till Nykvarn och spela match ikväll. Jag ska på föräldrarmöte på Nico och Hanna ska träna. Som vanligt alltså. Ingen lugn tv kväll. Känns som om det var evigheter sen. Tror att jag ska hyra en hederlig film i helgen. Så som man gjorde förr.  Hyra tre filmer som man får ha i tre dygn. Ja, det ska jag.

I helgen hoppas jag också att jag ska kunna ge mig ut i skogen och stjäla en gran. Det kan bli spännande.

Må så gott. Kryper ner under täcket en stund till.

Grattis alla Annor!

Fick på eftermiddagen veta att jag har namnsdag idag.
Är riktigt dålig på att ha koll på namnsdagar överlag, även mina egna.
Hur som helst. Grattis alla Ni som heter Anna. Mest Grattis till mina fina guddotter förstårs!

Ikväll har jag gjort en lampa. Meckat el och återigen prisat uppfinningen kabelkanaler. Tror det blev rätt bra.

Dagens eller nattens fråga

1. Vad är detta för något? (lätt, jag vet)



Ledtråd: Braständare



2. Kan någon svara mig på varför man måste ha bägge?

God natt eller God morgon. Vilket som nu passar just Dig bäst!

I natt jag drömde och lite avslappningsövningar

Hanna är på bra humör idag. Detta innebär att allt blir galet knasigt och härligt bubblande skrattigt.

På vägen hem påbörjar hon en låt genom att sjunga nån strof och sen trycker hon upp micken (i det här fallet hennes mobil) mot mig och jag ska fortsätta på låten hon bestämt ska sjungas. Jag, som är hes, så jag knappt kan prata rasslar ur mig lite stönande läten.
-Men sjung då, skriker Hanna och gör om hela proceduren igen.
-Men varför sjunger du inte?

Det kan ju bero på att Ni mina båda döttrar allt som oftast himlar med ögonen och talar om att jag sjunger fel. Fel text, fel melodi, fel låt. Det roliga är att oftast kan jag låten bra mycket bättre än dom för låten dom sjunger är en gamal godning från långt innan dom änns var påtänkta. Nya artister gör många covers. Mina kära barn tror dock att det är de senaste i deras hippa värld. Jag låter dom tro det!

Nä, annat var det förr. Då bad mina barn mig alltid att sjunga innan sovdags. Först läste man två böcker. Hanna valde en och Amanda en. Amanda valde alltid samma, kväll efter kväll. "Jakob och Joakim". Nicke höll på att dö efter ett par veckor och ändrade i texten för att få nån variation. Men se det gick inte alls. Amanda ändrade notoriskt tillbaka till ursprungs texten. När böckerna var lästa skulle man sjunga. Jag sjöng och sjöng. Samma små sånger varje kväll. Kunde väl inte så många men tjejerna var nöjda. Vid nått tillfälle när det var för mycket spring i benen på de där två skulle vi köra en avslappningsövning. Jag härmade nått avslappningsband jag hört. Ni vet ett sånt ,där en sjukt monoton, lugn röst talar om att man ska slappna av i de olika kroppsdelarna. Tror vi började med pannan och sen gick neråt. Allt var lugnt och fridfullt tills jag kom till att vi skulle slappna av i baken och låta skinkorna sjunka ner i sanden. Det blev alltid lite fnissigt då.

En kväll fick jag nått tokspel. Inte vidare smart vid den tidpunkten men av nån anledning så byte jag ut ordet stjärt till att vi skulle slappna av i arslet. Efter den gången låg tjejerna stela som pinnar och slappnade inte av ett dugg utan låg bara och väntade på att mamma skulle säga det där ordet. Ordet som var på gränsen till vad man fick säga. Kroppen gick nog inte ner i varv men skratten som ekade innan sovdags kanske gjorde gott det med!

Motivationen hittad

Nyduschad åker jag nu in till stan. Ja, jag kallar Nyköping för stan. Oxelösund i alla ära. Där finns allt jag behöver och lite till. Systembolaget är det där "lite till". Men där finns inte mina barns skolor och inte dom själva heller så här dags på dan. Dessutom är utbudet på affärer lite mindre komplett om jag säger så.

Nu ska här julhandlas och sen bär det av hem för middag. Sen ska brudarna, som är träningslediga ikväll, ut på stan. Ja, stan är fortfarande Nypan. Men jag har varit lite sträng och sagt att dom får ta bussen in och så får jag hämta dom ikväll. Detta åkande kan göra mig galen och ändå är det jag som är dum nog att erbjuda mig hit och dit. Får skylla mig själv.
Oxelösundsbarnen åker buss och cyklar överallt. Dom är vana. Dom tar sig till träningen själva. Dom har åkt in till stan med 715 i alla tider och vet inget annat. Våra barn har fått skjuts till träningen alltsedan tiden då träningen var på Herrhagsskolan. Då gick dom faktiskt dit. Oxelösundsbarnens föräldrar har inte skämt bort sina ungar. Jag är en äkta curling föräldrar som soppar så det står härliga till. Bra eller dåligt!?

Måste dock tillägga att Nyköpingsbarnen i regel har lättare att få sina föräldrar att skjusa till matcher. Där har inte Oxelösundsföräldrarna fattat att det är dags att visa sig. Att det är dags att kliva ur soffan och börja soppa! (ja jag generaliserar nu, det finns underbara undantag )

Ses sen då.

God tisdags förmiddag

Grå, grå, grå...
Vissa dagar är det liksom extra svårt att hitta motivationen att göra det där som gör varje dag speciell och som gör att man tycker att just den här dagen är viktig och nödvändig. Idag är en sån dag.

Men det ska väl gå att ändra på. Ska åka in till Nyköping och hämta Hanna under eftermiddagen. Vi  ska inhandla lite julklappar som dom ska ge till nära och kära. Det är alltid ett lite speciellt projekt. Mina tjejer tycker nämligen att det är viktigt med julklappar. Inte bara att få utan även att ge. Jag tycker också att det är roligt. Skulle ha svårt för en jul utan julklappar. Ändå har vi dragit ner. (det säger väl alla!?) Systrarna och jag har slutat ge varandra något. Iallafall heter det så. För oftast så har det blivit nån liten grej iallafall. Mina systrar gillar också att ge.

Dags för lunch!







Snurrig i skallen...

...men inte av förkylningen utan av att jag tänker för mycket.
Tess, behöver den där av-och på-knappen, Du lovade skicka till mig. Jag behöver den nu.

Har tänkt så det knakar. När jag var femton, då var det så lätt. Då fanns det bara rätt eller fel, svart eller vitt. Nu är det en enda sörja. Å ena sidan kan det vara så här, eller så här. Eller så menar folk ingenting med någonting. Vad får man tycka? Vad får man säga? Vem har rätt att tycka eller dömma?
Ja Ni ser. Är det konstigt att man håller på att bli lite knäpp?

Hur som helst så mår vi bra. Taxin har stannat för kvällen. Restaurangen stängt och kvar ligger tvätten. Pust!


Ärligt talat...

tror inte Ni som jag att man skulle kunna göra en komisk sopa av nästan vilken vanlig familj som helst?
Eller är det bara jag som tror att vi i den här lilla familjen som skulle göra oss utmärkta i ett sånt där halvtimmes lättsmält tv program? Ni vet den där sorten där publikens skratt är förinspelade så man som tittare helt säkert vet att man skrattar på rätt ställe! Jag tror att om man överdriver varje persons egenskaper bara lite grann så skulle det lugnt gå att skratta åt oss alla. Eller så är det så att vi inte är så vanliga som jag tror. Eller så är det min humor det är fel på.

I mitt vardagsrum just nu. Tvätt överallt. Å då menar jag precis överallt. På mattan ligger Amanda och sover ihoprullad likt en hund. Kliar man henne lite bakom örat så gnyr hon lite och sover lugnt vidare. Ur datorn stömmar nån sjuk video som Hanna tycker är kanon och som jag försöker fatta meningen med. Hanna själv sitter mitt ibland all tvätt och försöker äta taco-rester sen i fredags. Det är liksom inte så att hon flyttar lite på alla kläder utan hon trycker bara ner rumpan där hon tror sig ana en liten bit av soffan. Helt plötsligt skriker Hanna åt mig att dansa och snäll som man är gör man några snygga movies. Hanna kvider av skratt. Snacka om att man roar på beställning. Behöver jag tillägga att tv:n naturligtvis också är på?? Åh, vilken sjuk värld.

Snart är det dags att gå på taxi passet för kvällen. Ska uppfinna en bil som går för egen maskin till och från Ramdalen. En som jag styra med hjälp av fjärrkontrollen.

Ja just det. Nicke, om Du saknar några av Dina favorit tröjor så tror jag att det kan vara så att dom är här. Tror att det kan vara så att Dina döttrar "råkat", med betoning på "råkat", fått med dom hit.  Du trodde Du skulle få ha Dina kläder i fred bara för att Du fick döttrar. Men icke!!!!

Hej så länge...

Idag är en snäll dag!

Först frukost på sängen till Amanda och sen skjutsa Hanna till Multihallen.
Nu fattas bara att jag står med nybakade bullar när dom kommer hem i eftermiddag så kan jag snart vara med och spela söt rund mamma i nyinspelningen av "Barnen i bullerbyn".
Fast det blir inga bullar. Inte idag iallafall.

Ska försöka hinna läsa Hannas skolarbeten och se om det är något som behöver fixas till. Ska ta hand om tvätten också. Men först ska jag ta en stund med tidningen på soffan.

Ha en riktigt bra måndag! Snart är det tisdag...


Skön dag men fortfarande sjuk!

Mår verkligen inget vidare. Är så jäkla trött på att vara risig. Har till råga på allt haft tvättstugan större delen av dagen.
MEN trots att jag måste vila typ tio minuter i timmen för att orka vara uppe de övriga femtio minuterna så har dagen varit mysig. Båda tjejerna har varit hemma och vi har pyst runt här i mysiga, bullsiga joggingkläder hela dagen. Vi är verkligen en attraktiv trio vi tre! Fy vilket förfall. Men så skönt att inte behöva bry sig för hur mycket jag än hade försökt se pigg ut idag så hade jag ändå misslyckats.

H1 förlorade mot Karlstad idag. Vet inte vad som händer längre. Känns konstigt. Att dom som gick fram som ångvältar tidigare nu tappar mark i tabellen. Har ju inte sett vare sig dagens match eller den senaste hemma så jag kan inte säga så mycket. Men ändå undrar jag. Tänker dock inte bidra med några dumma funderingar eller teorier. Det finns så många andra som gör. Mina sparar jag för mig själv. Vill inte varken skada klubben eller några enskilda spelare. Inför säsongen tippade jag Onyx på en femteplats och menade att om man klarade det som nykomling som har man gjort en bra säsong. Står fortfarande fast vid att det är en godkänd insats. Tror det kan vara bra om man skyndar långsamt uppåt. 
Ändå har det blivit så att allteftersom killarna radat upp vinster så har både förväntningar och krav ökat. Lider med killarna. Ändå är det faktiskt bara dom som kan vända trenden. Hoppas på en vinst nästa helg hemma i sporthallen!

Nu ska jag stoppa om världens bästa tjejer och pussa dom godnatt.
Fick just en hård kram av Hanna.
-Så här mycket tycker jag om dig, sa hon.
-Med tanke på att du håller på att krossa mitt käkben så måste du gilla mig mycket, svarade jag.

Fixar trixar dag!

Idag ska vi tre försöka skapa nån form av ordning här i det organiserade kaosartade hemmet.

Ordningställning samt plugg står på programmet. Sen ska vi stödja H1 framför datorn. Killarna befinner sig i Karlstad och idag vill vi ha tre nya glada pinnar. Lycka till grabbar!

Ses!

Tonåringar

Att leva med två tonårs tjejer är inte alltid en lek. Men det är alltid spännande för man vet liksom aldrig vad som är på gång. Trodde att vi skulle ha en tjejkväll men båda två drog iväg. Fast båda kollade först med sin gamla morsa att hon klarade sig och den här snoriga morsan klarade sig aldeles utmärkt.
Hanna drog iväg på fest. Lika bra det efter förlust matchen. Hon behöver tanka på med ny energi och göra nått galet ibland. Hon är grymt seriös när det gäller laddning inför matcher och med sin skola. Men ibland måste man bara få vara 17 år och leva också.

Rumpan tog bussen till arnö. Har hämtat hem henne nyss och hon verkar väldans glad och nöjd med sin kväll.

Själv tillbringade jag kvällen hos Janne där favoriten Andreas också tillbringat helgen. Åt godis och gnällde över att jag fortfarande är sjuk. Imorgon tänker jag vara frisk! Bara så Ni vet!

Sov gott alla hjältar!

Inget kul...

men man måste rapportera även när det blir förlust.
Nej, idag rullade inte bollen Onyx väg. Nykvarn stressade våra tjejer som inte alls fick igång spelet från förra helgen. Men jag har alltid så svårt att säga om det var vi som spelade mindre bra eller om det var motståndarna som gjorde oss sämre idag. Hur som helst så vann Nykvarn med 2-1. Jag tror nog alla ville, ville så jäkla mycket och jag tror alla försökte men ändå vara det några av tjejerna som inte riktigt nådde upp till sin vanliga standard. Petra i målet gjorde sin bästa match för säsongen. (som jag har sett måste jag tillägga) Ger mitt andra plus till Räkan. Hon gav alllt i varje situation och krigade som en värsta tigermorsa för sin "familj". Att förlora är surt, trist och jäkligt irriterande!

MEN hur gärna jag vill att det ska gå bra för våra tjejer så är det bara innebandy (eller hur Lulle?) och det är bara att bryta ihop och komma igen. Du får vara tjurig ikväll DC men sen får Du rycka upp Dig. Hanna har också grämt sig och stönat, suckat men nu tror jag hon är på G igen. Jag hoppas det är "familjen" som förlorat idag och att man stöttar varandra på samma sätt som man glädjs tillsammans när man vinner.

Efter matchen har jag fixat mat till de hungriga små liven. Det blev kamel kött eller var det kanel kött??
Äsch. Jag råkade ta kanel istället för grillkrydda. Hanna suckade högt och ljudligt över att det luktade jul i hela köket. Jag hade förstört maten. Men si det smakade väldans bra. Om det berodde på kanelen eller inte låter jag vara osagt!

Ha nu en riktigt bra lördag kväll alla Ni där ute.

Snor och host..och god morgon

Jodå natten har varit så där. Sovit en timme i taget ungefär. Det funkar men det går inte så snabbt idag.
Nu frukost och sen en dusch. Vill så gärna orka se D2s match så jag får nog ta några alvedon till. Vill inte va sjuk!

Tur att jag inte är man...

...för då hade jag varit i det närmaste död nu. Män som är förkylda är det nämligen väldigt synd om.

Skjusade in Janne, Andreas och Nicke till Fik@. Åkte vidare till världens bästa Malin där Hanna var och fixade med sitt hår. Hon ska nämligen försöka att återgå till att bli blondin igen. Malin är duktig på sånt! Väl hos Malin fick jag två alvedon och vila på hennes soffa en stund för att sen orka handla mat och sen hämta Amanda på Arnö. Hemma i Ockle hann jag lagom fixa mat till de hungriga små barnen innan jag nyss hämtat killarna i Nyköping. Pust! Som sagt vad, hade jag varit man hade jag aldrig klarat den här kvällen. Nu ska jag ta ett par alvedon till och sen dyka under täcket. Disken lär finnas kvar imorgon. Jäklar vad jag är ynklig nu. Kanske är lite som en man iallafall.

Nattis på Er alla...

Dags att ge sig ut...

...inte i ett underbart vinterlandskap utan i ett urtrist regnigt Sverige.
Bara att bita ihop. På med vindjackan, upp med luvan och tänk positiva tankar.

Måste bara innan jag går (försöker skjuta upp mötet med regnet) att jag gjorde en klassiker igår på galan. När vi ska hämta ut våra jackor ur garderoben så hittar jag inte min nummer lapp. Eftersom jag själv jobbat i garderoben ett antal gånger vet jag vad man svarar gästen när detta händer.
"Ja det var ju tråkigt men vi kan inte lämna ut nån jacka utan lapp så då får du vänta till sist."
Gästen säger då; Jamen jag kan beskriva min jacka.
"Okej. Pröva"
Insåg att jag, på frågan, skulle svara typ: "Den är svart, har två fickor".
Fanns några jackor som stämde in på den beskrivningen på Träffen igår.

Hur som helst hittades min lapp efter mycket om och men på golvet där jag tappat den. Detta hände trots att jag drack julmust. Konstigt att det är nån som nån gång håller reda på de där små gummikorten efter att ha varit på fest. Borde man inte kunna ha nått chip eller scanna på nått vis? Det är väl rätt uråldrigt system det där?

Glada samtal

Sådär. Nu har jag sovit bort ett par timmar av mitt liv. Sovit bort ett par timmar av det snoriga. Skönt. Mår bättra nu. Blev väckt av att Hanna ringde. Dom hade vunnit båda matcherna i skol SM. 10-1 och 6-2 tror jag.
-Men jag var inget bra, påstod hon. Kan inte ladda för dom här matcherna när det riktiga väntar imorgon.
Jag förstår henne.

Sen ringde Amanda och berättade att hon fått MVG på fysik provet! Att få så bra betyg i ämnen som fysik och kemi måste vara ett arv från pappa Niclas. Eller så är hon bara vansinnigt begåvad vår dotter. (vilket kan vara ett arv från fadern även det) Jag tror jag hade fyra i fysik men kemin var en katastrof från högstadietiden. Minns vår kemibok. Den var rosa och i stort sätt aldrig öppnad från min sida.Jag avskydde kemi och hade inget till övers för kemiläraren heller. Usch!
Jag fick slita för mina betyg på högstadiet och ändå tror jag att jag inte fick mer än 3,6 i medel när jag gick ut nian. Det fanns så mycket annat som var intressant. Däremot har jag tjatat hål i huvudet på mina egna barn om hur viktig skolan är. Jag tror dom fattat!  Det är inte så att jag menar att man ska MVG i alla ämnen men man kan i de allra flesta ämnen faktiskt fixa VG bara genom att plugga lite. Utom matte då som man någonstans ändå måste fatta. Det går inte att trycka in. Hanna fick VG på senaste matteprovet vilket jag tycker är så grymt bra gjort.

Nu ska jag brygga mig en kopp kaffe. Eftersom jag sovit en stund tror ju kroppen att det är morgon och då måste ju jag se till att den vaknar.

Vi hörs senare.
Mors då....

Tvättstugan...

...var bokad hela dagen!
Om jag är besviken?! Nix, inte ett dugg. Kryper, utan ett dugg dåligt samvete, upp i soffan och snorar vidare.

Middagen är bestämd...

Tacos blir det till kvällsmat. Hanna har bestämt. Låter som en lagom avancerad måltid att tillaga en förkyld fredagkväll.

Hanna är för övrigt på väg till Katrineholm för att spela skol-SM. Tror dock inte hon kommer spela speciellt mycket då hon laddar inför morgondagens match.

Har nu snackat med Kommunal. Förhöjda avgifter överallt. Fattar inte hur dom tänker. Ja, det är inte kommunals fel utan statens. Hatar att skylla på "staten", "samhället" eller "skolan". Vill att individen ska ta eget ansvar och inte skylla på olika instanser men i det här fallet gör jag ett undantag.

Som arbetslös betalar man mer avgifter till fack och a-kassa än om man jobbar. Rimmar rätt illa med tanke på att a-kasse ersättningen är kass. Om man inte jobbar en månad betalar man en grundavgift på 173 kronor. Om man jobbar, om så bara en enda dag, på en månad så betalar man 303 spänn! Detta innebär alltså att man kan tjäna på att tacka nej till en dags arbete om man inte tror det blir mer under den månaden för man tjänar ingenting på det. Lönen äts upp av den där grundavgiften! (till detta ska man betala 1,06% på det man tjänat)
Nu hör jag till dom som gärna jobbar. Mår bra av att få göra nytta och trivs strålande bra på mitt jobb. Men som de flesta människor, så jobbar jag ändå någonstans för att kunna betala min hyra och min mjölk. Om jag inte tjänar någonting på att jobba så uteblir ju den ganska naturliga moroten. Hur ska man motivera människor som har kommit in i den här jäkla svängen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Tänker nu mest på dom som inte har kraften att kämpa i denna ständiga motvind. Alla har inte motivationen och inte de sociala nätverk som krävs för att personen i fråga ska hålla huvudet över vattenytan. Jag har det bra. Jag har ju människor som stöttar, fixar och framförallt bryr sig om mig. Det har inte alla.

Diskuterade med kommunal om att kliva ur facket för att spara pengar men se då blir de försäkringar jag har via Folksam istället nästan dubbelt så dyra så då står jag på ruta ett igen. Jisses! Den stackars kvinnan på facket höll med om att systemet är värdelöst. Hur orkar hon var så förbaskat trevlig? Måste kännas tröstlöst. Jag var iallafall snäll mot henne och skällde inget alls. Hon kan ju inte hjälpa att systemet håller på att bryta samman. Kan det inte vara val imorgon!!!??? Jäklar va jag ska rösta vid nästa val. Undrar om man kan hitta nått sätt att fuska så min röst räknas som flera!? Litar inte ett dugg på svenska folkets förmåga att fatta vad som håller på att hända.

Ja just det....tvättstugan var det ja....
Hm!

I farten igen...

...även om jag i stort sätt bara startat och lagt i tvåan än så länge.
Är lite trött idag. Det kan bero på att det blev sent igår. Men jag drack ju bara julmust (& loka om man ska vara petig) så jag slipper iallafall vara bakis. Kan lova att många som var på galan igår känner av att dom äger en skalle och en kropp idag. Själv har jag blivit förkyld. Igen! Kanske borde ha tagit en "liten" till maten igår. Det kanske hade renat ur systemet.

Ikväll ska jag vara chaufför och skjusa folk till Stego Plast julmiddag. Ska samtidigt hämta hem mina tjejer som flyttar hit ikväll. Dom är efterlängtade dom små liven. Ska försöka lära känna den där "Pumpen" lite bättre under veckan. Amanda har mått strålande bra sen den installerades och det är ju skönt för hennes skull. Utmärkta värden och en glad liten tjej som slipper sticka sig sex, sju gånger per dag.

Funderar på om jag ska gå ner och se om det finns någon tvätttid. Har ingen lust men högarna växer och det blir aldrig mindre tvätt när de där två flyttar in. Måste nog handla mat också. Imorgon har Hannas D2 kanske viktigaste matchen för säsongen, mot Nykvarn, i Ramdalen. Spännande! Kanske ska jobba lite innan men Carro lovade att jag skulle kunna få sluta så jag hinner till matchen. Carro är en pärla!

Vi ses senare...

Frotté gala

Inventeringen på skokanonen gick galant. Slutade tidigare än tänkt och slapp byta om på jobbet. Hann tom att vila en stund innan det var dags att göra sig lite snygg.

Kvällen blev mycket trevlig. Har skrattat massor vilket alltid gör att jag känner mig levande. Yngre kanske. Hur som helst tror jag stenhårt på att ett "gott skratt förlänger livet." Vi satt mittimot Uffe och hans Monica. Hon är så galet glad och sprallig så man kan inte annat än att skratta. Absolut inte åt utan med och jag förstår att Uffe mår bra tillsammans med denna härliga kvinna. Hon bjöd friskt på Hoa-Hoas tavla då denna skulle auktioneras út. Tror dock Uffe var rätt nöjd då hon inte vann någon tavla att ta med hem. 

Skrattet fastande dock i halsen då jag förstod att IFK handboll tog hem priset som jag ansåg varit vikt för Onyx herrlag. Surt! Bitter!? Ja som faan, faktiskt! Anettes bror fick inte heller pris. (Anette hade med sig kranvatten i flaska till galan. Smart då dom tar sjukt mycket betalt för all dryck. Fatta att en öl kostar 50 spänn! En lite ynklig flaska. Må hända att jag håller på att bli gammal med 50 spänn!!?? Jag drack för övrigt julmust om nån undrar)

Å andra sidan skrattade jag hela hemresan åt alla dråpliga kommentarer från alla passagerare. Onyx folket är ett humorisktiskt och varmt folk som jag är glad att jag fått möjligheten att lära känna. Tänk va mycket jobb man lagt ner på den klubben. Men det är värt varenda sekund när man tänker på allt jag fått tillbaka. Idrott är fantastiskt!

Thomas Ravelli var på galan. Han klappade mig på axeln. Det Du mamma! Tänk när vi var på Cypern och svenska landslaget var där samtidigt. Dom bodde på hotellet bredvid vårt  och jag tvingade min mamma att vi skulle stå utanför och vakta för att få en skymt av Glen Strömberg. Sist av alla kom han släntande med sitt långa hår, snuset under läppen. Den snyggaste, den bästa! Dyrkade den killen i mitten av  80-talet. Han spelade i tröja nummer 7 under blåvitts storhetstid. Har gamla kassett band sparade från sportradions sändning från slutminuterna då Göteborg vann finalen i UEFA cupen. Glen slet alltid som en gris och var efter varje match så skitig så man knappt kunde läsa numret på hans rygg. Han var min gud!

Nu ska jag krypa ner i världens skönaste säng. Min.

Sov gott alla!

 

God morgon, god morgon!

En lååång dag har börjat. Har klivit ur bingen och käkat frukost. Försöker peppa igång mig och övertyga mig själv om att det kommer bli en kanon dag idag. Visst blir det!?

Varför har jag svårt att övertyga mig själv om det? Är det mörkret som tar kål på alla normalt glada och pigga människor?
Nu längtar jag efter snö!

Det kommer bli en bra dag. Jobb och gala. Vad har jag att gnälla över?

Må gott.

Pumpen är presenterad

Idag har Amandas nya följeslagare Pumpen blivit introducerad i famljen.
Jisses så mycket finesser det finns på den där grunkan. Kommer att ta tid att lära sig allt. Amanda är iallafall jätte nöjd och det är det viktigaste. Själv kommer jag nog vara mest nervös för att nån unge ska tro att den lilla dosan är de senaste inom mobil och ipod världen och därför sno den. 

Ikväll har jag både städat och förberett inför morgondagen.
Vi ska inventera på jobbet och sen på kvällen är jag bjuden på Frottés idrottsgala ihop med Onyx folket. Måste åka direkt och får svida om från svettig och dammig till nått mer passande på den lilla toan på jobbet. Tror det är julbord på galan så när jag har ätit somnar jag väl sittandes vid bordet. Men det är trevligt att bli bjuden på gala.

Nu ska jag luta huvudet mot kudden.
Sov gott alla Ni där ute...

Onsdag morgon...

Klockn är nu 08.01 och på frågan om jag är pigg är svaret förvånande nog faktiskt Ja.
Jag vet att det blev för på tok för sent igår kväll. Hanna och jag skrev på en rapport som hon ska lämna in till skolan innan jullovet. Jag har sovit för få timmar för att det i teorin ska vara sunt. Jag vet! Men det är såå värt. (tror att det är så ungdomarna skulle ha uttryckt det)
När man (jag) var ung och stark så klarade man tom. att festa kvällen innan man skulle jobba. Bara man hade skjus till jobbet. En viktig detalj! Jag var säkert helt slut men hade festen varit tillräckligt rolig så kunde man leva på det under dagen och på så vis orka göra allt man skulle ändå. Den dagen är dock förbi. Festar väldigt sällan överhuvudtaget numer. Orkar inte med dagen efter. Tycker inte det är värt det!

Kanske en konstig jämförelse men det jag menar är att har anledningen till den uteblivna sömnen varit tillräckligt viktig eller energigivande så fixar jag att ha sovit för lite. Att tillbringa några timmar och göra ett jobb med Hanna, den älskade ängeln, är verkligen något som ger mig energi. Hon är galen och duktig i en härlig kombination och jag känner mig otroligt prioriterad som får förtroendet att hjälpa henne med en tuff uppgift.

Nu har hon rusat till bussen och jag är ensam med "Vakna med the voice". Idag var Björn Gustavsson på besök. Han är söt. Jag vet att lilla dottern hade velat se honom. Förra året, runt melodifestivalen, då Björn gjorde sin stora debut för svenska folket var hon nästan lite kär. Förstår henne! Charmig kille.

Idag ska jag ju till diabetesteamet med Amanda och Nicke. Vi ska lära känna Amandas nya följeslagare; Pumpen.
Hoppas det ska bli en trevlig bekantskap.

Ha en bra dag!


Pust å stön...

Har just fattat att jag inte ska tvätta imorgon. Fixar inte en tvättstugetid klockan sju igen. Minns ju hur det var sist. Det blev så sent nu i och med Hannas jobbiga rapport. Det är kul och intressant men lite knöligt. Sista två timmarna fick vi dock en hel del nerskrivet. Tur att vi är lika så vi skapar bäst när vi har eld i baken.

Nu ska jag sova och ladda för morgondagen.

God natt alla.
Vi ses imorgon pigga och glada....

Oj va vi pluggar!

Att ha en kväll som ska ägnas åt plugg med dottern kan tyckas tungt och tråkigt. Men innehåller så mycket mer....

Först middag med bröd och kyckling. Mums!!
Massa prat om allt och ingenting. Sen lite plugg och nu har hon smält choklad och skurit upp apelsiner och lagt upp skumtomtar som ska doppas. Att plugga med Hanna är nästan lika mysigt som att kolla film!!

Ses sen...

Bonus tid med äldsta dottern

Idag eller snarare ikväll kommer Hanna hit. Vi ska jobba med ett av hennes skolarbeten. Bonus tid som jag uppskattar även om vi kommer sitta med näsorna över en tung utredning som ska bli en tillgänglig rapport. Tycker om att vara med mina barn.

Men först ska jag ta mig till jobbet och göra några glada timmar. Idag säljer vi nog mer gummistövlar än skor med broddar på. Trist väder.

Igår kväll var världens bästa Malin här. Äppelpajen blev äntligen uppäten och hon klippte dessutom mitt hår. Jag var tvungen, enligt Malin. Skönt med vänner som är ärliga och som dessutom gör nått konkret åt saken.

Imorgon är det dags för Amanda att lära känna sin nya följeslagare, Pumpen. Det blir en eftermiddag på sjukhus men det ska bli spännande att se hur allt funkar.

Dags att måla ögat och ladda för att vara glad och trevlig.
Må gott!

Natti natti....

Hej på Er!
Nu ska jag sova efter en lång dag med massor av ont i skallen.
Imorgon ska jag jobba så då tänker jag vara pigg i knoppen.
God natt och sov gott alla glada.

Sovit länge....

...men inte så länge som det kan verka med tanke på vad klockan är just nu. Missade dock "vakna till the voice". Dom fick klara sin konversation utan mig imorse. Dom har inte ringt, så jag tror att det gick bra.

Helgen har som jag tidigare skrivit varit riktigt, riktigt bra. Trots att mina barn bor hos sin pappa den här veckan. Jag har haft fullt upp och faktiskt inte änns hunnit med att blogga som jag brukar. När jag gick och la mig igår insåg jag att toapappret var slut. (men jag har servetter så det funkar!) Jag kom också på att det nog var första året i mitt liv jag inte tänt nått ljus första advent. Men det kändes konstigt nog bara lite ledsamt när jag kom på det igår innan jag la mig. Får bättra mig och med tanke på min normala ljuskonsumtion så lär jag vara ifatt och förbi de flesta innan nästa vecka. Ytterligare en sak som bevisar att det varit lite mycket under helgen är att den äppelpaj som inhandlades i fredags fortfarande ligger kvar i frysen. Skumt!

Nu till helgen. Lördagen bestod av en massa korvgrillning då vi sålde korv på Oxelösunds julmarknad. Anette kom inte dit men det gjorde 2999 styckan (japp, jag räknade) andra så det rullade på.




En riktigt snygg is ren som jag hann fota innan nån skitunge var tvungen att slå sönder den.



Eken på Oxelösunds torg ger ljus och värme till frusna invånare. Läckert!

Vi släckte grillen klockan fyra och drog in till sporthallen där vi fick beskedet att Onyx H1 förlorat i sudden. Trist naturligtvis. Bryt ihop och kom igen killar! Såg vidare
H6 vinna över Björkvik i en match som jag anser Onyx skulle ha vunnit med mycket större siffror.
Hann käka maccaroner och köttbullar och se lite isdans på burken innan jag slockande för natten.

Under söndagen röjde vi efter gårdagens aktiviteter och bestämde oss för att åka till IKEA. Alla som har det minsta intresse av heminredning borde gå igång av ett besök där. Jag älskar det! På vägen dit ramlade vi in i Södertälje och såg säsongens match då Onyx besegrade Telge.


På IKEA handlade jag massor av ljus, julgranspynt, mera ljus, och lite annat som man bara måste ha. Tre påsar blev det visst. Men jag skyller på att vi köpte ljus till halva släkten också. Janne köpte två matlådor!!! Män är absolut inte som vi tjejer.



Det blev bara en julklapp. En till Hanna!

Nu ska jag försöka packa upp mina kassar som står i hallen.
Ha en bra dag alla!







För trött....

Blev för trött. Hade tänkt lägga upp massa bilder från helgen. Men det tar alltid lite tid och jag ska vara duktig och gå och sova istället. Det får bli ett längre morgon inlägg imorgon då Ni får se vad som hänt i helgen.

ZZZZZZZZZZZZZZzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Onyx-Telge 10-2 och det är sant!

Vissa dagar har man tur. Man gåromkring och sprätter med tårna och det är inte mycket som känns jobbigt eller besvärligt. Oavsett vad som än händer. Man mår bara rätt bra och njuter av att få vandra omkring på jorden och vara just den man är. Den här helgen har varit så rakt igenom. Bara mysig. Vissa stunder har tom varit ännu bättre än så.

Kommer berätta mer om helgen i kommande inlägg men just det här tillängnas Onyx damlag. En av helgens höjdpunkter utspelades nämligen i Wasahallen då Onyx spöade Telge med hela 10-2. Detta var en vinst som iallafall för mig var stor. Telge är ett bra lag och dom toppade upp med flera av sina bästa från div 1 laget vilket är helt rätt från deras sida. Men när sen detta inte hjälpte blev segern för Onyx ännu större och skönare.

Jag blir verkligen så glad för dessa tjejers skull när det går bra för dom. Glad och faktiskt lite stolt. Merparten av laget är det samma som jag var inblandad i under förra säsongen och i mitt hjärta är dom fortfarande lite "mina". Jag blir glad över att Ekman, "gamlingen" i laget, fortfarande finns där som en ung pådrivande morsa. Jag blir glad över att Sandra efter sin knäskada är tillbaka och krigar om en plats. Jag blir glad över att se Räkan som annars är den som hörs och låter mest kan känna så mycket så hon låter tårarna komma redan innan slutsignalen går. Jag blir glad över att se att de spelare som för dagen sitter på bänken verkligen är en del av laget genom sitt oavbrutna hejande. Jag blir glad över att se att de "nya" tjejerna oavsett om ursprungsklubben heter Trosa, Gnesta eller Flen kommit in i laget och verkar trivas. Jag blir rörd av att se de yngre, Ankan, Ullis och Malin kliva in och visa att dom kan och dom vill. Syskona Thorén är också dom lite "mina" från F91 tiden. Jag blir även glad över att se tränarteamet som verkar trivas tillsammans och gör ett jobb som få fattar innebörden av. All heder åt dessa båda herrar. Jag blir inte bara glad utan också väldigt lycklig över att se att Hanna, som är min på riktigt, när hon trivs och mår bra på planen.

Måtte dom nu fortsätta kriga, inte slappna av, utan komma ihåg att varje match är lika viktig som den förra!! 
Stort Grattis till Onyx damlag.  

RSS 2.0