Nu har jag hunnit med att duscha och satt i  mig en liten frukost.

Jag ska försöka orka...det är rätt trist...att åka och handla lite påfyllning i matväg staxt. Ikväll kommer döttrarna och det behöver liksom fyllas på både med mat och toapapper. Det är en väldans skillnad på att bo själv mot att dela hushåll med de där två. Fast det är så mycket roligare att laga mat när dom är här. Jag menar hur kul är det att laga en god middag till sig själv? Äter SÅÅ kasst dåligt när jag är själv! Borde skämas..men det är så tråkigt.
Trevligare med fullt av folk runt köksbordet...

Igår bjöd Janne mig på blodpudding!!
Jag åt blodpudding som barn och har serverat mina egna barn denna både billiga och nyttiga rätt många gånger. Men en gång åt jag det när jag var sjuk och sedan dess så bär det imot. Vet inte vad det är...men det är nått i både hjärna och mage som säger "nej tack".

Hur som helst så förelog Janne just denna skosuleliknande rätt igår och hörde väl att jag lät så där lagom entusiastisk. Han erbjöd sig, snäll som han är, att hitta på nått annat men då flög "nä-nu-jävlar-får- du -bli -vuxen -och- iallafall -smaka" tanken genom huvudet. Smaken förändras ju med åren har jag hört folk säga och man dör ju inte av att prova.






Hur det gick?
Jo, tack. Det funkar om man i varje tugga blodpuddig lindar in en skiva bacon och dränker det med lingonsylt. Men när jag på slutet hade bara blodpudding kvar så vände det sig i magen och det bara växte i munnen. Sorry!!
Jag skäms över att inte kunna äta allt. Det ska man kunna vid min ålder....Barnen svälter i afrika osv. men blodpudding går in under samma kategori som sylta och pölsa. Dvs. kategorin: Inte i min kyl.

Ikväll blir det fläskfilé. Den ligger just nu och vräker sig i marinad. Det gillar både jag och mina barn.

Vi hörs..