Varje morgon lyckas mina döttrar med det omöjliga. Dom går senare och senare till bussen ju närmare fredagen vi kommer. Det ska vara en fullständig omöjlighet att hinna, när dom går hemifrån samma tid som bussen, enligt tidtabellen, ska lämna Ockle. Börjar snart minnstänka att dom har en privat chafför som snällt väntar på dom.
Nått skumt är det! Varje morgon tänker jag: Att nu kommer dom snart tillbaka och jag får slänga på mig paltorna och köra in dom till Nyköping. Men icke idag heller! Skönt!

Vad händer annars idag?

Ja, den som lever får se.
God morgon på Er!