Många i min omgivning gör nästan inget annat än att längtar till just fredagen. Från söndag kväll, då den berömda söndagsångesten sätter in, strävar man bara efter att nå fredagen igen. Lite underligt att större delen av tiden går åt till att hela tiden längta framåt.

På tal om nått helt annat.
Vi tjejer har ju "aldrig nått att ha på oss". Det finns män som följt med sin kvinna in i garderoben och oroligt konstaterat att kvinnan i fråga måste ha ett synfel. Där hänger massor av kläder och ändå påstår hon att hon inte har nått att ha på sig. Jag som tjej vet ju att vi faktiskt inte har fel på ögonen utan bara vill ha rätt plagg för rätt tillfälle. Dvs. ett plagg för varje tillfälle typ.

Efter att ha tvättat åtta (8) maskiner tvätt igår så inser iallafall jag att vi har rätt mycket kläder i det här hemmet.
Att tvätta i sig, är rätt fridfullt. Man springer upp och ner i trapporna och flyttar kläderna mellan olika små lådor och vips så är allt rent och torrt. Så långt är allt bra och jag känner mig duktig. MEN sen kommer prövningen. Alla små plagg behöver nämligen hjälp att förflytta sig in i respektive garderob och låda. Eventuellt kan vissa kläder dessutom behöva mellanlanda på strykbrädet. Ett tag låg det kläder i hela vardagsrummet. Insåg också att 70 % var träningskläder. Jag tränar för närvarande väldigt dåligt. Alltså var det inte mina kläder. När hela vardagsrumsbordet var fullt med onyx strumpor, onyx tröjor, shorts och tretton sportbh:ar då  kom älsta dottern hem från skolan.
"Du borde ta kort på det där och lägga ut på bloggen", var hennes kommentar och sen satte hon sig glatt vid datorn.
Grrr!
Sa nått i stil med att dom inte hjälpte till.
"Nä, men vi älskar Dig ", svarade hon då.
Ska man skratta eller gråta? Jag valde att skratta.
Trots att båda mina barn är fruktansvärt bortskämda när det gäller vissa saker så är dom rätt bra ändå.

Idag har jag skjusat dom bägge till skolan. Efter skolan flyttar dom hem till sin pappa.
Tomt, tyst och trist blir det utan dom. Men veckorna går fort och snart är dom här med allt sitt pick och pack ...och då kan mamman boka tvättstugan igen!

Hörs sen...