Nu fattar jag....

...varför facebook finns och är så förträfligt. Fick just kontakt med en kär vän från tiden då vi pluggade på Vårdingefolkhögskola. Vi var 16 år och gjorde allt dumt och lite till. Vi var punkare och tupperade håret. Lika trasiga byxor som dagens ungar har och vi visste vad livet gick ut på. Iallafall var vi helt säkra på det själva. Omgivningen var nog inte riktigt lika övertygade.

Åren går och så plötsligt så finns hon bara där på skärmen. Blev glad på riktigt!!!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0